Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorernas användning i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSMOTORERNAS ANVÄNDNING I SVERIGE. 935
tillgodoseendet av billig anläggningskostnad och snabb igångsättning hava utbildats
snabbgående dieselmotorer av s. k. reservtyp. Huru en anläggning på mest
ekonomiska sätt skall anordnas blir givetvis beroende av en räntabilitetsberäkning, uppgjord
på basen av de i varje särskilt fall föreliggande förhållandena, vilkas noggranna
utredande sålunda är av största vikt.
Vid större elektricitetsverk, vilka leverera elektrisk energi till kommunala verk,
industrier m. m., finnas i vårt land vid 5 stycken verk 5 st. dieselmotorer med en
sammanlagd effekt av 1 920 hk. Under år 1921 voro av dessa blott en i drift, förbrukande
31.4 ton brännolja och alstrande 570 900 kWh. Detta motsvarar en utnyttjningstid av
blott 320 tim/år.
Vid huvudsakligen kommunala elektricitetsverk, bland vilka flertalet köpa elektrisk
energi från de förstnämnda verken, funnos vid 35 verk 66 st. maskiner, av vilka 61
dieselmotorer och 5 gasmotorer om sammanlagt 15 770 hk. Dessa förbrukade under
1921 7 200 ton brännolja och 1 370 ton träavfall samt producerade, de förra c:a
22 500 000 kWh och de senare 415 590 kWh motsvarande resp. 1 427 och 750 timmars
utnyttjningstid.
Slutligen finnas i landet vid industriella verk, bland vilka även flertalet köpa
elektrisk energi från de förstnämnda elektricitetsverken, 650 st. förbränningsmotorer
om sammanlagt 35 025 hk, varav 137 st. om 12 015 hk äro gasmotorer och de övriga
huvudsakligen dieselmotorer. Om dessas bränsleförbrukning och energiproduktion
saknas uppgifter.
Förbränningsmotorernas kvantitativt ringa betydelse för svenska kraftstationer
inses då ovannämnda siffror jämföras med den monterade vattenkraften, över 1 mill.
hk. Maskinernas betydelse ligger som redan nämnts i deras ständiga driftberedskap
såsom reservmaskiner.
Vida större användning hava förbränningsmotorerna erhållit för andra
ändamål. Sverige besitter i sin handelsflotta 159 motorfartyg om sammanlagt 115 170
bruttoton och 64 553 ind. hk och 463 segelfartyg med hjälpmaskin om sammanlagt
38 029 bruttoton och 16 242 ind. hk. Vidare finnas i fiskebåtsflottan 1 596 däckade
och 2 467 odäckade motorbåtar med en sammanlagd maskinstyrka om 50 000 å
60 000 hk.
4 För landtransport finnas 30 st. motordrivna järnvägsvagnar (dressiner ej inräknade)
med en sammanlagd motorstyrka om 3 500 hk samt 43 000 automobiler med en
sammanlagd motorstyrka om c: a 800 000 hk.1
Slutligen använder lantbruket ett betydande antal stationära motorer, lokomobiler
och motorplogar, vilkas antal och styrka ej finnes registrerad. Denna sistnämnda grupp
av motorer är även i nedgående, emedan lantbruket alltmer elektrifieras med energi
från de stora hydroelektriska centralerna.
Sverige besitter därför även en betydande förbränningsmotorindustri vid vilken de
tekniska strävandena, i följd av landets brist på fossila flytande bränslen, särskilt gå ut
på att nedbringa bränsleförbrukningen samt att kunna använda inhemska oljeprodukter
såsom skifferolja, trätjäroljor, sulfitsprit samt för drift av gasmotorer träavfall och torv.
Såsom följd av dessa säregna förhållanden kan den svenska
förbränningsmotorindustrien ej följa utländska förebilder, utan tekniken på området måste söka sig sina
egna vägar. Svensk förbränningsmotorindustri befinner sig för närvarande i en bekym-
1 Ovanstående siffror gällde år 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
