Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De låga temperaturernas teknik, av Edvard Hubendick - Kylteknik - Den moderna kompressorkylmaskinens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1002
DE LÅGA TEMPERATURERNAS TEKNIK.
Carl ron Linde.
•skinerna. Till en början gällde det att fastställa, 1) vilket förhållande mellan borttagen
värmemängd (köldproduktion) och använd energi är att betrakta såsom det enligt
naturlagarna högsta uppnåeliga, 2) vilken arbetsmetod bör användas för att uppnå sådan
högsta verkan och 3) huru förhålla sig de olika förefintliga kylmaskinerna härtill.
Besvarandet av dessa frågor framlade jag (1870) i en avhandling i Bayerisches
Industrie-und Gewerbeblatt: ’över värmeborttagning vid låga temperaturer genom mekaniska
medel’. De två första frågorna erhöllo däri sin allmänna lösning och verkningsgraderna
för kalluftmaskinerna, kompressionskallångmaskinerna och absorptionsmaskinerna
uträknades.
»Sedan jag vunnit teoretisk insikt i problemet om mekanisk kylning och därvid
/fastställt att ingen av de ditintills bestående kylmaskinerna givit mer än en femtedel av
den enligt naturlagarna högst uppnåeliga
effekten, låg det nära att överväga om och på vilket
sätt ett bättre resultat kunde uppnås.
Innehållet av dessa överväganden offentliggjorde
jag (1871) i en andra avhandling i Bayerisches
Industrie- und Gewerbeblatt, ’Förbättrad
is-och kylmaskin’.
»Från början betonade jag att det ej blott
rörde sig om att bygga kylmaskiner med
en högre verkningsgrad än den dittills
uppnådda, utan att även lämpliga medel för
användning och överförande av kylan måste
utfinnas. Under det att de få och förhållandevis
små kylmaskiner, vilka dittills blivit byggda,
nästan uteslutande voro inrättade för
framställning av is för att infogas såsom ett led i
den dåtida högt utvecklade naturistekniken och
därigenom skaffa en ersättning för sådana fall
där naturis felades, så lät sig lätt påvisa huru
mycket fördelaktigare den omedelbara
kylnin-gen av vätskor och luftrum vore, med maskiner
i stället för med is, ja att vid förbindandet av sådan direkt kylning med en-kylmaskin
med bättre verkningsgrad kostnaderna komme att sjunka under det belopp som måste
användas även vid förmånliga anskaffningsförhållanden av naturis — — —.»
Under år 1873 påbörjade Linde utkonstruerandet av en kylmaskin i
överensstämmelse med de förslag, han framfört. »För detta utkast», skriver han, »hade jag utgått
därifrån, att det arbetssätt hos en kylmaskin lovade det bästa närmandet till den högst
uppnåeliga effekten, vid vilken en flyktig vätska, under upptagande av det värme, som
skulle bortföras från den kropp, som skulle avkylas, förångas och de utvecklade ångorna
sedan i en tryckpump bragtes till det tryck, vid vilket, under avgivande av värme till
kylvatten, återkondenseringen och återvändandet till förångaren kunde ske. Detta
arbetssätt var under användning av svaveleter flera gånger (särskilt av Sie-be) tillämpat
i England. Det förhållandevis låga tryck, varunder förloppet härvid sker, har betydande
förluster till följd, så att flyktigare vätskor syntes vara att föredraga. Härtill hade man
emellertid ej kunnat besluta sig med hänsyn till de svårigheter, vilka särskilt tätningen
av de rörliga tillslutningsorganen erbjuda vid högre tryck. Förutsättningen för över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
