Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De låga temperaturernas teknik, av Edvard Hubendick - Kylteknik - Den maskinella kylteknikens utveckling - Den moderna kompressorkylmaskinens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYLTEKNIK. KOMPRESSORKYLMASKINENS UTVECKLING. 1001
vid dess botten kommer att stå nästan rent vatten, under det att ammoniakhalten
tilltager med vätskehöjden. Detta rena vatten föres av en pump H genom en
motströms-apparat J till kärlets E övre del, varest detsamma får tillfälle att åter absorbera och mätta,
sig med ammoniak, under det att den mättade lösningen av en pump K genom
mot-strömsapparaten J föres till kärlets A övre del. Nu var vätskan i kärlet A varm och i
kärlet E kall. Tack vare motströmsapparaten J kommer den från kärlet A pumpade
varma vätskan att tillströmma kärlet E kall och den från kärlet E pumpade vätskan att
tillströmma kärlet A varm.
De från denna konstruktion mer eller mindre avvikande absorptionsmaskiner som
senare framkommit torde ej behöva beskrivas.
Först 1870 blev kylmaskinsproblemet av professor C. von Linde i München
teoretiskt granskat på termodynamisk grund och därigenom blev det även möjligt att
påvisa varav kylmaskinens effekt är beroende samt att bedöma problemet i dess enskilda,
fall. Det var då som Fellier 1871 började använda metyleter såsom arbetande medium.
Kort därpå började professor C. von Linde intressera sig för
kylmaskinsproblemets-tekniska sida, vilket så småningom förde till den nuvarande fulländningen av
kompres-sionskylmaskinerna. Han införde 1874 ammoniaken såsom arbetande medium, vilket
av Carré föreslagits redan 1864. År 1875 införde prof. R. Pictet svavelsyrligheten och
1881 införde von Linde kolsyran. De moderna kylmaskinerna äro alltjämt ammoniak-,
svavelsyrlighet- och kolsyrekompressionsmaskiner och von Linde kan med skäl anses
för den moderna kylteknikens grundare.
Slutligen hava ännu ett par förslag till kylmaskiner framkommit, nämligen de s. k.
ångstrålkylmaskinerna, vid vilka strömmande vattenånga är det arbetande mediet, samt
den reversibla absorptionsmaskinen. Det förra systemet framfördes i ett patent av M.
Leblanc 1884 och utarbetades sedan vidare av honom utan att dock finna någon större
användning. Systemet har 1911 ytterligare fullkomnats av professor E. Jasse och
kommer måhända att vid sidan av kompressionskylmaskinerna finna användning i
vissa fall. Det andra förslaget har framförts av ingenjör E. Altenkirch 1913 och 1914.
Detta innebär möjligheter till en väsentlig fulländning av kyltekniken, men
systemet-torde bliva för komplicerat och ställa sig för dyrt i anskaffning. Sedan vi behandlat
utvecklingen av den moderna kyltekniken skola vi beröra även dessa förslag något
närmare.
Den moderna kompressorkylmaskinens utveckling.
Det är redan anfört att professor Carl von Linde kan betecknas såsom den moderna
kylteknikens skapare. I en uppsats med titeln »Uppkomst och utveckling av min
verksamhet på kylteknikens område» berättar han härom själv1: »Den första anledningen
härtill gav en pristävling för en kylanläggning för utkristallisering av paraffin. Den
tanken grep mig genast att här förelåg en ännu ouppklarad uppgift för den mekaniska,
värmeläran. Detta intryck blev ännu starkare då ett studium av den tekniska
litteraturen väl visade förefintligheten av de tre nuvarande systemen av kylmaskiner, men
att dock varje måttstock för en jämförelse mellan deras resultat i termodynamiskt
avseende saknades. Jag började genast uppsöka grunderna för en teori för kylma-
1 Citaten äro hämtade frän »Beiträge zur Geschichte der Technik und Industrie 1918», sid. 1
och följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
