Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De låga temperaturernas teknik, av Edvard Hubendick - Kondensering av gaser - Förarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1042
DE LÅGA TEMPERATURERNAS TEKNIK.
kamp om och med naturen. Kanske giva få kapitel i den tekniska kulturhistorien en
så tydlig bild av denna kamp och människans slutliga seger som det vi här skola
behandla. Vi skola finna huru människan från blott dunkla aningar om naturens
egenskaper genom experiment lyckats komma fram till en bestämd uppfattning, som också
tydligt formulerats och i vilken man trott sig finna de verkliga naturlagarna, men hur
man under tidernas lopp ej velat erkänna de vunna resultatens slutgiltighet, utan
fortsatt på experimentens väg, huru dessa ansträngningar till slut fört till en helt annan
uppfattning om materians egenskaper och huru de till en början nästan oövervinneligt svåra
fysikaliska försöken kommit att behärskas till den grad, att desamma kunnat tillämpas
för industriella behov, vid vilka några enkla maskiner skötas av ett par maskinister.
Förarbeten.
Kännedomen om att vätskor kunna överföras i det gasformiga
aggregationstill-ståndet och omvänt är sedan länge bekant. Framför allt var vattenångan studerad i
detta avseende. Den tid ligger ej heller så långt tillbaka då man även kände en
mångfald gasformiga kroppar, vilka ej kunde kondenseras, d. v. s. överföras i flytande form.
Fysikerna gjorde sig vid denna tid givetvis den frågan, huruvida denna omöjlighet att
kondensera dessa gaser berodde på bristande möjligheter att bringa dem i ett sådant
tillstånd att kondensering var möjlig eller huruvida gaserna verkligen besutto sådana
egenskaper att desamma med inga medel eller under inga omständigheter kunde bringas
i flytande form. Vid nämnda tid uttalade den franske kemisten Lavoisier, (född 16
aug. 1743, avrättad 8 mars 1794 med motiveringen »republiken behöver inga kemister»)
följande märkliga åsikt om materians egenskaper: »Om jorden plötsligt fann sig
försatt i mycket kalla regioner, t. ex. i dem där Jupiter och Saturnus befinna sig, så skulle
vattnet som i dag bildar våra floder och hav, och troligen även större antalet av de
vätskor vi känna, omvandla sig till fasta berg och mycket hårda klippor. Under denna
förutsättning skulle luften eller åtminstone en del av de luftformiga beståndsdelarna
som bilda densamma utan tvivel upphöra att i brist på en tillräcklig värmegrad
förbliva i ett oskönjbart fluidums tillstånd: de skulle återvända i vätsketillståndet
och dessa förändringar skulle bilda nya vätskor om vilka vi ej hava någon
föreställning.»
I överensstämmelse med denna Lavoisiers åsikt var det vetenskapsmännens strävan
att kunna överföra de gasformiga kropparna i vätskeform. De medel med vilkas hjälp
detta skulle kunna åstadkommas ansåg man sig känna från studiet av ångorna,
särskilt vattenångan. Det är ett bekant fenomen att om en ånga av viss temperatur finnes
innesluten i ett rum så kan denna bringas att helt eller delvis kondensera genom att
den avkyles eller genom att ångans tryck ökas. Varpå detta beror skola vi senare
beröra. Man sade sig därför även att om en gasformig kropp utsattes för tillräcklig
avkylning eller tillräckligt högt tryck så borde densamma övergå i flytande form, om
den över huvud taget är kondenserbar.
Det första försöket, som förde till resultat, att på detta sätt kondensera en gas
utfördes i slutet av 1700-talet av Monge och Clouet. Dessa lyckades kondensera
svavel-syrlighet i ett med en köldblandning av is och salt kylt U-rör, genom vilket gasen leddes,
fig. 1541. Senare forskare lyckades med andra köldblandningar, med vilka lägre
temperaturer kunde uppnås, kondensera en del andra gasformiga kroppar, såsom ammoniak,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
