Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De låga temperaturernas teknik, av Edvard Hubendick - Kondensering av gaser - Förarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONDENSERING AV GASER. FÖRARBETEN.
1043
klor m. fl., under det att åter andra gaser ej kunde kondenseras vid de temperaturer
som kunde uppnås med köldblandningar.
Ett annat försök utfördes av van Marum 1792. Han inneslöt med kvicksilver
ammoniak i ett glasrör. Genom att med kvicksilverpelaren utsätta ammoniaken för ett
allt högre tryck, fig. 1542, minskades allt mer gasens volym till dess vid ett visst
ögonblick en droppe av flytande ammoniak bildades i röret. Detta resultat var en
överraskning för van Marum ty hans försök avsåg andra saker.
Emellertid drog det om till 1823 innan några målmedvetna försök för kondensering
av gaser företogos och dessa utfördes av ingen mindre än Michael Faraday. Han
kondenserade nämnda år klor vid + 10° C. och 17 atm. tryck, svavelsyrlighet vid + 7.5° C.
och 3 atm. tryck, kvävoxidul vid 50 atmosfärer, cyan vid 37 atmosfärer och kolsyra vid
36 atmosfärer.
Faraday sade sig emellertid att låg temperatur och högt tryck i förening borde
vara vida kraftigare medel för gaskondensering och han tänkte sig att på sådant sätt
Fig. 1541. Kondensering av
svavelsyrlighet medelst
köldblandning.
Fig. 1542. Försök att kondensera
ammoniak medelst tryck.
Fig. 1543. Faradays
apparat för kondensering av
gaser medelst låg
temperatur och högt tryck.
kunna kondensera både vätgas och syrgas. För detta ändamål utförde han åt sig en
apparat, fig. 1543, med ett glasrör, i vilket han kunde innesluta en gas under högt tryck
under samtidigt avläsande av trycket på en kvicksilverma nometer. Trycket kunde
höjas ända till 50 atm. Glasröret hade en U-formig del, i vilken gasen skulle
kondensera, och denna U-formiga del kunde under försöket nedsänkas i en köldblandning.
Köldblandningen bestod av en blandning av kolsyresnö (fast kolsyra erhållen genom flytande
kolsyras avdunstning vid atmosfärtryck) och eter, varmed kunde erhållas ända till —110°
C. Med denna apparat uppnådde Faraday överraskande resultat; han ej blott
kondenserade sådana gaser som klorväte, bromväte, jod väte, arsenikväte, fosforväte, etylen
m. fl., han kunde även bringa i fast form svavelväte, kvävoxidul etc. Däremot lyckades
han ej alls i sina försök att kondensera väte, syre, kväve, koloxid, metan m. fl. eller just
de gaser som hans ansträngningar gällde. Han sökte även förklara varför hans försök
blevo resultatlösa och hänvisade därvid till ett 1821 av Cagniard de la Tour utfört
men föga uppmärksammat försök. • Denne fyllde nästan helt och hållet ett kärl med
vätska och uppvärmde detta. Därvid visade sig att varje vätska — försök utfördes med
olika slags vätskor — helt plötsligt förvandlades till en gasformig kropp vid en bestämd
temperatur, utan att dess volym vid det rådande höga trycket märkbart ändrades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
