Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Inledning, av A. D. Widström - Växelströmmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXELSTRÖMMAR.
17
Spänningens variation med tiden kan mera åskådligt framställas medelst kurvan
i fig. 9, där avstånden längs den horisontala axeln beteckna tiden, och kurvans höjd
eller djup över resp, under axeln betyder den inducerade spänningens positiva resp,
negativa värden i varje ögonblick. Man ser av kurvan, att spänningen med ett visst
konstant tidsmellanrum alltid återkommer till samma värde. En storhet, som växlar
på detta sätt, kallas en periodisk storhet. Den här uppritade våglinjen kallas en
sinus-linje. Projektionen av en skruvlinje (t. ex. en tråd upplindad i en gles spiral och sedd
från sidan) är ävenledes en sinuslinje. Vid växelströmsanläggningar äro maskiner m. m.
Fig. 8. Uppkomsten av en växelspänning vid en ledares rotation i ett magnetiskt fält.
så konstruerade och anordnade, att strömmar och spänningar så noga som möjligt följa
en sinusvåg, vilken, på samma gång som den är den i praktiken lämpligaste, också är
den periodiska funktion, som är matematiskt enklast att behandla.
Tidsavståndet mellan tvenne lika värden på sinusvågen, t. ex. mellan två positiva
eller två negativa maxima eller dubbla avståndet mellan två närliggande 0-värden,
motsvarande en rotation av ett helt varv i fig. 8, kallas en period. Strömmen växlar
således riktning två gånger under en period. Emellertid uttrycker man denna strömmens
växlingshastighet eller frekvens icke genom att ange antalet växlingar, utan genom
antalet fulla perioder pr sekund. En växelström, som gör 100 växlingar (d. v. s.
passerar noll-värdet 100 ggr) pr sekund, säges således ha en frekvens eller ett periodtal
av 50 perioder pr sekund.
De olika värden en periodisk storhet antager pläga kallas dess faser; en av faserna,
nämligen maximivärdet, har fått ett särskilt namn: den kallas storhetens amplitud.
Om tvenne periodiska storheter av samma frekvens (men eventuellt olika amplitud)
följas åt, så att de samtidigt genomlöpa samma faser, d. v. s. på samma gång passera 0
och samtidigt uppnå sina positiva resp, negativa maximivärden, sägas de ligga i fas
med varandra, i motsatt fall råder mellan dem en viss fasförskjutning. Fasförskjutningen
2—220535. Uppfinningarnas bok. 111.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
