Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Elektrolytiska strömkällor, av M. Möller - Ackumulatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
ELEKTROLYTISKA STRÖMKÄLLOR.
omvändes så, att elektrolyten rinner ned i rören. När den åter ställes rätt, förbliva
rören fyllda, ty luften, som nu samlats i flaskans övre del, håller med sitt tryck jämvikt
med elektrolytpelarens tyngd. Inkopplas en strömkälla, så uppstår vid elektrolysen
syrgas i det ena och vätgas i det andra röret. Sedan elementet på så sätt blivit laddat,
kan det i sin ordning användas som strömkälla, varvid gaserna förbrukas och rören åter
fyllas med elektrolyt.
Ett annat gasbatteri är det av J. Thomson år 1865 konstruerade. Elektroderna
utgjordes även här av platina. Batteriet bestod av 50 celler och var försett med
en särskild laddningsanordning, som åstadkom, att en av cellerna i tur och ordning
laddades av ett Groves galvaniska element, under det de övriga 49 cellerna voro
serie-kopplade och kunde lämna en konstant ström vid ungefär 50 volts spänning.
Gasbatterierna kunde emellertid ej få någon praktisk betydelse på grund av det
dyra elektrodmaterialet, platinan, och olägenheten med de gasformiga produkterna
av elektrolysen. Det är fransmannen Gaston Plantés förtjänst att hava ersatt den
dyrbara platinan med bly, vars kemiska egenskaper även förorsakade, att produkterna
av elektrolysen blevo fasta i stället för gasformiga. Plantés försök med blyelektroder
påbörjades 1859, och 1879 hade han kommit så långt därmed, att man ej längre kunde
tvivla på den stora praktiska betydelsen av uppfinningen.
Plantés ackumulator. Beskrivningen av Plantés första ackumulator och teori över
dess verkningssätt återfinnas i hans intressanta verk Recherches sur PElectricité av
år 1879. Det kan vara av intresse att här återgiva en del av innehållet i uppsatsen,
ehuru nyare forskningar visat, att Plantés teorier delvis ej äro riktiga.
För tillverkningen av ackumulatorn förfares på följande sätt. Två blyplattor
läggas på varandra, varvid beröringen mellan dem förhindras medelst två gummiband.
Med tillhjälp av en träcylinder hoprullas sedan de båda blyplattorna till en spiral,
varefter träcylindern borttages. För att åstadkomma tillräcklig stadga och förhindra
plåtarna att komma i beröring med varandra fastpressas två i värme uppmjukade
gutta-perkastavar tvärs över spiralen. Denna nedsättes sedan i ett cylindriskt kärl av glas,
vilket fylles med 10 % svavelsyrligt vatten och täckes med en platta av hårdgummi
(fig. 28).
Ackumulatorn laddas sedan med två Bunsenelement, varvid vid den positiva
elektroden bildas syre, som oxiderar blyelektroden till blysuperoxid, och vid den negativa
väte, som reducerar möjligen befintlig oxid till blysvamp. Urladdas sedan
ackumulatorn, får den sekundära strömmen visserligen stor intensitet men ringa varaktighet,
emedan det bildade blysuperoxidlagret är ganska tunt. Vid urladdningen övergår
bly-superoxiden till lägre oxidationsprodukter och blysvampen oxideras.
Laddas ackumulatorn en andra gång, så äro plattorna redan från början något
förändrade; den negativa elektroden är oxiderad och upptager väte, varvid den reduceras,
den positiva elektroden, som är betäckt med ett skikt reducerat bly, upptager nu
lättare syret. Vid urladdning erhåller nu den sekundära strömmen något längre
varaktighet, och denna kan ytterligare stegras genom upprepade laddningar och
urladdningar.
Planté framhåller vidare, att det är fördelaktigt att omväxlande ladda elementet
i motsatt riktning samt föreskriver, med vilka tidsmellanrum laddningarna och
urladdningarna skola företagas. Förfarandet, som avser att få plattorna i möjligaste mån
överförda i aktiv massa, kallas former ing. Ju mera den aktiva massan ökas, desto större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
