Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Elektrolytiska strömkällor, av M. Möller - Ackumulatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
ELEKTROLYTISKA STRÖMKÄLLOR.
Fig. 30. Faures ackumulator.
Faureackumulatorn. För att
undvika den tidsödande formeringen använde
Faure en beläggning av mönja, en högre
blyoxid. Mönjebeläggningen kvarhölls vid
plattan genom ett med blynitar fästat
överdrag av pergamentpapper och filt.
Man har sålunda vid laddningen redan
från början på båda elektroderna en
oxidbeläggning, vars porösa beskaffenhet gör,
att formeringen går betydligt snabbare.
Vid densamma överföres beläggningen på
positiva plattan till blysuperoxid och på
negativa till blysvamp.
En form av Faures ackumulator
visas i fig. 30. På Parisutställningen 1881
förekom en annan typ, bestående av en
invändigt blyfodrad trälåda, innehållande
ett antal mönjebelagda blyskivor, ställda
på kant parallellt och tätt intill varandra
i ett bad av svavelsyrehaltigt vatten,
positiva och negativa plattor växelvis.
Plantés och Faures ackumulatorer
motsvarade i sitt dåvarande utförande ej de fordringar, som i praktiken ställdes på dem
beträffande tillförlitlighet, livslängd och effekt. Förtjänsten av att hava frambragt den
första mera fulländade ackumulatortypen tillfaller det engelska bolaget Electrical
Power Storage C:o., som 1882 inköpt Faures patent.
Electrical Power Storage-ackuniulatorn. Det som i synnerhet utgjorde en olägenhet
med Faures ackumulator var, att den aktiva massan gärna ville skilja sig från plattorna,
och att särskilt de positiva plattorna med tiden svällde och ändrade form. För att
förhindra detta användes i E. P. S.-ackumulatorn, som är resultatet av uppfinnarna
Fig. 31 a. Fig. 31 b.
E. P. S.-ackumulatorns blyplattor.
Faures, Sellons och Volckmars arbeten, gjutna blygaller, i vilkas rutor den aktiva
massan inpressas och får betydligt bättre fäste (fig. 31 a och b). Den positiva plattan
utfylldes med en deg av mönja och svavelsyra, den negativa med en deg av blyglete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
