- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
241

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Elektriska ledningar och distributionssystem, av K. J. Laurell - Isolerade ledningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ISOLERADE LEDNINGAR. JORDKABLAR.

241

Genom det gaffelformiga röret bortföras förbränningsgaserna. Det halvsmälta blyet
pressas under mycket högt tryck, c:a 250 atmosfärer, genom på lämpligt sätt utformade
dornar e och j enl. fig. 240 till ett fullständigt tätt och jämntjockt blyrör omkring
kabelisoleringen. Tryckkolvarna synas även å figuren och äro betecknade a och a1. Dessa
äro genom kolvstänger direkt förbundna med de hydrauliska pressarna, som tydligt synas
å fig. 239. För deras manövrering finnes en särskild vattentryckpump, som drives med
elektricitet eller ånga. Vi måste lämna denna intressanta detalj i kabelfabrikationen
och skola nu följa den blyarmerade kabelns vidare behandling och färdigställande.

I överensstämmelse med vissa antagna normer skall kabeln nu provas för en
betydligt högre spänning än den driftspänning, för vilken kabeln är avsedd. Efter
spänningsprovet utföres en isolationsmätning och i vissa fall en kapacitetsmätning.
Vi förutsätta, att kabeln genomgått provrummet utan anmärkning, varefter
densamma, om den ej skall levereras blank, i fabriken på önskat sätt kan armeras.

Fig. 241. Blymantlad, järnbandsarmerad enledare jordkabel.

Vid den härför använda armeringsmaskinen frammatas kabeln på vanligt sätt,
därvid den först spolas med kompound, bandas med ett lager papper, impregneras
åter, omspinnes med jute, som därefter indränkes med kompound, spinnes med
järnband, järntråd etc. och över detta jute, som impregneras väl. Den nu färdiga kabeln
överspolas med i vatten slammad krita för att ej klibba. Utseendet av armeringen och
dess anordning framgår tydligt av vidstående figurer, av vilka fig. 241 anger
konstruktionen av en normal 660 volts enledare jordkabel med järnbandsarmering från Sieverts
kabelverk, fig. 242, 243, och 244 treledare jordkablar, sjökablar och gruvkablar resp, från
samma firma. Kablar för olika spänningar och kopparareor äro numera standardiserade,
så att de praktiskt taget erhålla samma utseende, även om de levereras från olika firmor.
I Sverige användas huvudsakligen kablar, utförda enligt 1914 års »Normalien des
Verbandes Deutscher Elektrotechniker» med följande standarddimensioner, nämligen: 6, 10,
16, 25, 35, 50, 70, 95, 120, 150, 185, 240, 310, 400 och 500 mm2. Likströmskablar utföras
i allmänhet som enledare och förses ofta med en provtråd eller mättråd med 1 mm2
sektionsarea. Mättrådens ändamål och inkoppling kommer att angivas vid behandlingen
av de olika energifördelningssystemen. För växelström användas flerledarekablar.
Vid 660 volts jordkablar varierar pappersisoleringens tjocklek från 1.75—2.75 mm
beroende på arean. Vid exempelvis en 6 600 volts trefaskabel på 3 X 95 mm2 är
16—220535. Uppfinningarnas bok. ITT.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free