Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Elektriska ledningar och distributionssystem, av K. J. Laurell - Ledningsanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
ELEKTRISKA LEDNINGAR OCH DISTRIBUTIONSSYSTEM.
Fig. 277. Stigarledningar, gruppcentraler och mätarplintar.
ej är inputsad, måste densamma, vare sig den är utförd av glansgarn, kuhloledning eller
förlagd i isolerrör, mekaniskt skyddas medelst ett pansarrör vid de ställen, där den går
genom en trossbotten.
På varje plats, där en abonnent skall anslutas, göres en avgrening från
huvudledningen, vilken i huvudsak är utförd på liknande sätt som huvudledningens avgrening
från servisledningen. Vi återfinna således även här en säkerhetsapparat, som antingen
kan vara anordnad för tvåledaranslutning (se 4 och 5 å fig. 277), d. v. s. endast
nolled-ningen och den ena ytterpolsledningen uttagas till abonnenten, eller för
treledaranslut-ning (se 6, 7 och 8 å fig. 277) vid större lampantal. Även vid dessa avgreningar bör dock
alltid möjlighet för överkoppling från den ena till den andra ytterpolen finnas. Dessa
säkerhetsapparater placeras lämpligast inom respektive abonnenters lägenheter, under
det att servisens och huvudledningarnas smältmetaller böra sitta i lätt tillgängliga lokaler.
Omedelbart efter avgreningens säkerhetsapparat finnes en strömbrytare, med vars
tillhjälp ifrågavarande abonnents hela installationsanläggning kan urkopplas. Denna
strömbrytare inkopplas alltid i ytterpolerna, under det att nolledningen framdrages hel
förbi densamma. Strömbrytaren
placeras lämpligen på samma
tavla som èlektricitetsmätaren
(se 11 och 12 å fig. 277).
Från mätaren ledes
strömmen till den s. k. gruppcentralen,
vilken innehåller
gruppsäkerhetsapparaterna (9 och 10 fig. 277).
Dessa kunna vara av enklare
konstruktion än de större
huvudförsäkrings- och
servissäkerhetsapparaterna, då de i allmänhet äro
placerade i torra lokaler, där faran för mekanisk åverkan är ringa. Från varje
gruppsäkerhetsapparat framdrages en gruppledning vanligen på 1.5 mm2 area till lampor eller
övriga förbrukningsapparater inom lägenheten. De å fig. 277 visade huvudledningarna F
förutsättas vid S. E. F.-systemet maximalt utgöra 35 mm2 för ytterpolerna och 25 mm2
för nolledningen. Dosorna äro avsedda för olika grova rör från 14—23 mm. inre
diameter, å samma figur betecknade med bokstäverna A—E. Av praktiska skäl bör till
varje gruppledning ej inkopplas mera än 8 å 10 lampor, men i det fall, att större
förbrukningsapparater finnas, bör ett ännu mindre antal anslutas till varje gruppledning.
Givetvis är denna fråga beroende på anläggningens betydelse. Om nämligen ett fel inträffar
på en gruppledning, smälter säkerhetsproppen för denna ledning, och samtliga lampor
eller apparater, som äro anslutna till densamma, försättas ur funktion. Man föreskriver
därför ofta att i lokaler, där allmänheten äger tillträde, t. ex. butiker m. m., samtliga
lampor i ett och samma rum ej få vara anslutna till samma gruppledning, på det att ej i
händelse av ett mindre fel hela belysningen inom lokalen skall på en gång slockna.
Mätar-tavlan med tillhörande säkerhetsapparater bör vara placerad så, att den är lätt tillgänglig
för utbyte av säkerhetsproppar eller för mätarens avläsning.
Betr, ledningarnas dimensionering påminna vi oss, att denna alltid måste utföras
dels så, att ingen tråd får framföra mera ström än som med avseende på trådens
uppvärmning tillåtes, dels så att spänningsfallet genom motståndet i ledningarna på intet
ställe i installationsanläggningen blir för stort. Vid exempelvis treledarnät för 2 X 220
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
