Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Elektriska ledningar och distributionssystem, av K. J. Laurell - Ledningsanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDNINGSANLÄGGNINGAR. LANDSBYGDSELEKTRIFIERING.
275
måste de vara omsorgsfullt utförda och lufttätt inkapslade. I övrigt hänvisas till kapitlet
om förläggning av isolerade inomhusledningar. Vi skola nu övergå till att ge en
orienterande bild av de speciella ledningsanordningar, som mest kommit till
användning vid landsbygdens förseende med elektrisk energi för ljus- och kraftändamål.
Landsbygdselektrifiering’. Vid denna elektriska distribueringstyp med dess stora
avstånd mellan förbrukningsplatserna och dess relativt små belastningar kan givetvis
av tekniska och ekonomiska skäl ej Ekström användas, utan växelström måste tillgripas,
om denna distribution över huvud taget skall kunna genomföras. Av lätt förklarliga skäl
inses varför detta användningsområde för den elektriska energien senast utvecklades.
I städer och större samhällen eller industriella anläggningar användes den elektriska
strömmen långt innan man ens tänkt på möjligheten av att kunna elektrifiera den
egentliga landsbygden. Detta beror givetvis i första handen på att förbrukningsställena på
landet ligga så vitt skilda, och att effektbehovet vid varje plats är relativt ringa, varför
det anläggningskapital, som erfordras för ledningarnas byggande, blir oproportionerligt
stort i förhållande till förbrukningen. Elektrifieringen av en storstad, där abonnenterna
bo tätt tillsammans och hela energibehovet är mycket stort, blir på ett helt annat sätt
räntabel än elektrifieringen av landsbygden.
Det var egentligen först under kristiden omkring och efter år 1915, som
landsbygds-elektrifieringen på allvar kom i gång. Förut hade man huvudsakligen använt fotogen
till såväl belysning som erforderlig drivkraft för tröskverk och andra lantbruksmaskiner,
men under världskriget åtstramades importen av brännoljor på ett sätt, som tvingade
lantbefolkningen att se sig om efter andra kraftkällor. Under denna tid igångsattes en
landsbygdselektrifiering, som man aldrig förr kunnat drömma om. Utan tvivel var
denna synnerligen värdefull ur nationalekonomisk synpunkt, då landets vattenkraft
härigenom bättre kunde utnyttjas, men olägenheterna av att den framtvingades i
forcerat tempo under kristiden hava flerstädes visat sig efteråt. Ofta anlitades ej tillräckligt
kunnig arbetskraft, dels beroende på att de verkligt sakkunniga ej räckte till för allt
arbetet, dels också beroende på att många ej insågo nödvändigheten av anläggningarnas
omsorgsfulla beräkning och noggranna utförande. Härtill kom att kristidsmateriel i stor
utsträckning måste tillgripas för ledningarnas byggande.
Månget landsbygdsnät utfördes därför under kristiden alldeles på måfå och utan
tillräcklig planmässighet, varvid ofta för den vanliga belysningsspänningen användes
allt för långa och feldimensionerade ledningar av järn- och zinktråd. Spänningsfallet
vid dessa blev mångenstädes så stort, att lamporna lyste mycket dåligt. Ofta nog kunde
en sådan anläggning endast användas för den nödvändigaste belysningen, och någon
inkoppling av tröskverksmotorer eller andra maskiner för skötseln av lantbruket kunde
vanligen ej ifrågakomma. I detta sammanhang kunna vi ej undgå att framhålla de för
den rationella landsbygdselektrifieringen banbrytande insatser, som gjorts av f. d.
Hemsjö Kraft A.-B. och av Kungl. Vattenfallsstyrelsen för att bringa ordning och system
i denna viktiga fråga.
Under normala tider är problemet beträffande landsbygdselektrifieringen
huvudsakligen av rent ekonomisk natur. Man måste se till, att förräntningen och amorteringen
av ledningarna med tillhörande apparater ej draga oproportionerligt stora kostnader.
Vi hava förut sett, att för överföring av en och samma effekt en lednings
genomskärnings-area kan göras väsentligt mindre ju högre spänning som väljes, och följaktligen också till en
viss gräns billigare. Emellertid ökas därvid isoleringskostnaden, varjämte den högspända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
