Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Elektriska ledningar och distributionssystem, av K. J. Laurell - Ledningsanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 ELEKTRISKA LEDNINGAR OCH DISTRIBUTIONSSYSTEM.
nerligen enkla med två trästolpar på c:a 3 meters avstånd från varandra, upptill
förbundna medelst en 5 meter lång träarm, i vilken de tre hängisolatorkedjorna
upphängdes med den ena kedjan mellan stolpbenen.
En 40 000 volts ledning utgår från Älvkarlebyverket över Forsbacka, Sandviken,
Storvik, Hofors, Stjärnsund till Hedemora. Vid samtliga dessa platser äro
sekundärstationer anlagda. Från Uppsala utgår en grenledning för 70 000 volt söder ut till
Norrviken, där en sekundärstation är anordnad. Denna ledning är upphängd på
trästolpar av ovan angivna enkla konstruktion.
Vid sekundärstationerna nedtransformeras strömmen till en för den lokala
förbrukningen lämplig spänning och användes för städernas och samhällenas behov samt
levereras dessutom till storindustrien. Vidare utgå från sekundärstationerna de s. k.
sekundärlinjerna, även kallade bygdelinjer, för 20 000 volts spänning. Dessa
bygde-linjer äro avsedda att lämna ström till mindre samhällen och att utgöra så att
säga en grundstomme för den egentliga landsbygdsdistributionen. Stolparna äro
av väsentligt enklare konstruktion än vid primärlinjerna, och oftast användas
endast trästolpar. Ledningstrådarna äro upplagda på stödisolatorer av kraftig
konstruktion. Bygdelinjerna utgrena sig till tertiärstationerna, som äro väsentligt
enklare än sekundärstationerna, och skilja sig från de sistnämnda bl. a.
därigenom, att någon ständig bevakningspersonal ej finnes. Dylika små
transforma-torhus finnas uppsatta först och främst vid små eller medelstora samhällen, vilka
härifrån erhålla sin ström, men dessutom utgöra tertiärstationerna kraftcentraler för den
egentliga landsbygdsdistributionen. Beträffande anordnandet av de anslutna orts- och
gårdsnäten hänvisas till föregående stycke om landsbygdselektrifiering (se fig. 280).
Några utländska kraftöverföringar. Inom Europa intaga Norge och Schweiz
framstående platser i fråga om kraftverksbyggenas och kraftlinjernas storlek och
utformning. I det förra landet har en mängd elektrokemiska industrier uppväxt, vilka
möjliggjorts av den rika krafttillgången och de stora möjligheterna att bekvämt utnyttja
vattenfallen. Bland Norges främsta kraftverk kan nämnas Rjukanfos, en anläggning
som lämnar ström till salpeterfabrikation. På grund av vattenfallens relativt
gynnsamma lägen har Norge emellertid haft tämligen ringa svårigheter med
kraftled-ningsbyggen och dessa framvisa ej några ovanliga anordningar.
Schweiz, som även är ett gynnsamt lottat land i fråga om tillgång på vattenkraft,
har utnyttjat denna i ganska hög grad. Delvis användes den även här för elektrokemisk
industri, men dessutom exporteras den. Sålunda har en kraftledning byggts från ett
stort nyanlagt kraftverk vid Laufenburg vid Rhenfloden till Frankrike. För det inhemska
kraftbehovet är även väl sörjt, dels genom kraftlinjer från de stora kraftcentralerna i
Rhenfloden ävensom i mindre floder, dels också från kraftverk med vattentillflöde
direkt från alpsjöarna, därvid fallhöjden ofta uppgår till flera hundra meter.
Ledningarna från dessa sistnämnda kraftverk äro på många ställen av särskilt intresse, då man
ej kunnat anlägga vanliga luftledningar, vilka lätt nog skulle bliva förstörda av
snöskred. Man har därför måst använda jordkablar i vissa fall. Så är t. ex. förhållandet
med stora delar av ledningen från kraftverket vid Ambri-Piotta, ett stycke söder om
S:t Gotthardtunneln. Fallhöjden är här 600 meter, och kraften användes till att driva
S:t Gotthardbanan.
Norra Italien har även naturliga förutsättningar för omfattande kraftledningsbyggen.
Här finnas en mängd vattenfall på Alpernas södra sida, vilka även äro ganska väl
utnytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
