Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Elektriska mätinstrument, av M. Möller - Ampère- och voltmetrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■288
ELEKTRISKA MÄTINSTRUMENT.
utföres därför bredare och göres vanligen lansettforniad, och skalan förses med glesare
indelning och grövre delstreck.
En annan möjlighet att mäta vinkelutslaget erhålles, om på det rörliga systemet
anbringas en spegel. Utslaget bestämmes därvid genom att spegeln får kasta bilden
av en ljusspringa på en halvgenomskinlig skala eller genom att man i en kikare med
hårkors betraktar spegelbilden av en skala. Vid dylik s. k. spegelavläsning ernås, att visaren,
som består av en ljusstråle, får mycket stor längd, varigenom även små vinklar kunna
förorsaka stora skalutslag. Känsligheten hos instrumenten ökas sålunda med
spegelavläsning, varför densamma användes vid galvanometrar, varmed numera menas instrument,
avsedda för svaga strömmar.
Det rörliga systemet är hos de direktvisande instrumenten fäst vid en axel, som
omsorgsfullt lagras i halvädelstenar för att hålla friktionerna så små som möjligt och hindra
tröghet vid inställningen av utslaget.
Vridningsmomentet, som förorsakas av den storhet, som mätes, hålles i jämvikt
av ett motverkande moment, vilket erhålles antingen genom tyngdkraften eller genom
fjädrar. Vid nyare instrument användas mestadels plana spiralfjädrar, vilka tillverkas
av sådant material, att de bliva fria från efterverkningar. Materialets elasticitet bör
även vara oberoende av temperaturen. Fjädrarna utgöra ofta strömtilledningen till det
rörliga systemet.
En betydligt större känslighet uppnås, om den rörliga delen, såsom vid en del
galvanometrar, upphänges i ett tunt band, vars torsionskraft bildar det motverkande momentet.
Av ett gott instrument fordras, att utslaget inställer sig utan pendlingar.
Instrumenten förses därför med dämpningsanordning, vilken utföres antingen som
luftdämpning eller som elektromagnetisk dämpning. Vid den förra erhålles dämpningen genom
vingar eller kolvar, som få röra sig i slutna cylindrar, vid den senare genom de
virvelströmmar, som alstras i en med det rörliga systemet förbunden metallmassa, vilken får
röra sig i ett kraftigt magnetfält.
Ampère- och voltmetrar.
Fig. 288. Ampèremeter med shunt.
Inkoppling ocli utökning av mätområdet. Ampèremetern är avsedd för
mätning av strömstyrka och inkopplas därför i den ledning, i vilken denna skall bestämmas.
Inkopplingen kan därvid, om strömstyrkan är liten, ske direkt i ledningen. Vid större
strömstyrkor är detta ej längre möjligt,
emedan ampèremetrarna ej kunna praktiskt
tillverkas för stora strömstyrkor. Man låter då
endast en lämplig och bestämd del av den ström,
som skall mätas, genomgå instrumentet. För
detta ändamål förses instrumentet med shunt,
ett parallellkopplat motstånd, genom vilket
största delen av strömmen får gå fram (fig. 288).
Shunten utgör dessutom ett enkelt medel att utöka en ampèremeters mätområde.
På densamma är i allmänhet angiven den maximala strömstyrka, vid vilken instrumentet
kan användas, försett med shunten. Ur denna uppgift kan instrumentets konstant
beräknas, d. v. s. det tal, varmed de avlästa skaldelarna skola multipliceras, för att
ström-.styrkan skall erhållas direkt i ampère.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
