- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
300

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Elektriska mätinstrument, av M. Möller - Ampère- och voltmetrar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

300

ELEKTRISKA MÄTINSTRUMENT.

Fig. 309. Hartman & Branns varmtrådsinstrument.

Vid de nyare instrumenten användes en särskild utväxlingsanordning för den genom
trådens längdförändring uppkomna rörelsen, varigenom dessa instrument ej behöva
bliva större än instrument enligt andra principer.

Varmtråden (fig. 308) består av en fin platina-iridiumtråd med diametern 0.03 mm,
inspänd mellan a och b, vid vilka punkter även strömmen tillföres. Mitt på varmtråden
finnes fäst en fin mässingstråd d, från vars mitt utgår kokongtråden k, lagd omkring
rullen r, vid vilken visaren är fäst. Trådarna hållas spända genom fjädern j. Genom
anordningen med trådarna d och k erhålles en mångfaldig förstoring av rörelsen. Vid
en förlängning av 0.2 mm vid full strömbelastning utgör nedböjningen av varmtråden
ungefär 2 mm och av tråden d 6 mm, vilken längd upprullas på r, varvid visaren för sig
över hela skalan.

Dämpningen av visarsvängningarna sker genom virvelströmmar i skivan s, som
svänger mellan polerna på den permanenta magneten m.

För att göra instrumentet oberoende av
omgivningens temperatur är varmtråden fäst
på en kompensationsplatta av järn och
nickelstål. Då nickelstålets
temperaturutvidg-ningskoefficient är mycket liten, kan
järndelens längd avpassas så, att den utvidgar
sig lika mycket som varmtråden, vilken
därigenom alltid blir lika spänd, oberoende av
omgivningens temperatur.

Kompensationsplattan fordrar emellertid
längre tid än varmtråden för att uppvärmas
och utvidgas, varför instrumentet är
känsligt för hastiga temperaturväxlingar.
.Inverkan av dylika är hos de nya instrumenten
med platina-iridiumtråd dock betydligt
mindre än hos de äldre med platina-silvertråd.
Salunda har en hastig förändring av ± 10 %

av omgivningens temperatur intet märkbart inflytande på utslaget. Genom
platinans legering med iridium ökas nämligen hållfastheten i hög grad, vilket möjliggör
användandet av finare tråd och betydligt högre temperatur på tråden, varvid små
ändringar i rumstemperaturen ej få någon betydelse. Instrumentet blir ej heller
så ömtåligt för överbelastningar, då tråden tål temperaturer upp till 1000° utan att
avslitas.

Trådens förlängning och därmed utslagens storlek bliva proportionella mot den i
tråden utvecklade värmemängden och sålunda mot strömstyrkans kvadrat, varför
skalan blir kvadratisk. Vid växelström ange instrumenten strömmens eller spänningens
effektivvärde.

Varmtrådsinstrumenten hava den olägenheten, att de äro trögverkande och därför
visa olika för stigande och fallande ström samt att de förbruka jämförelsevis stor effekt.
Fördelen med dem är, att de kunna användas för såväl likström som växelström samt att
de äro nästan fullständigt oberoende av inverkan från magnetiska fält.

På grund av mätsystemets ringa självinduktion och kapacitet lämpa de sig väl för
mätning av de högfrekventa växelströmmar, som förekomma inom radiotelegrafien, vilket
numera är deras största användningsområde. Under det vid vanliga periodtal mätom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:17:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free