- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
311

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Elektriska mätinstrument, av M. Möller - Elektricitetsmätare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELEKTRICITETSMÄTARE. 0SC1LLERANDE MÄTARE ENLIGT A. E. G.

311

skivan. Därvid induceras i skivan, på grund av rörelsen i den permanenta magnetens
fält, strömmar, som ha sådan riktning, att rörelsen motverkas. Det bromsande moment,
som sålunda uppstår, blir proportionellt mot skivans varvtal. Då friktionsmomenten
genom hjälpspolen äro delvis kompenserade och dessutom hållas små i förhållande till
det bromsande momentet, kommer varvtalet att växa till ett sådant värde, att
bromsmomentet blir lika med det drivande momentet från ankaret.

Mätarens varvtal blir därigenom proportionellt mot effekten i förbrukningskretsen
och antalet rotationsvarv på en viss tid mot den under samma tid förbrukade energien.
Genom val av lämplig utväxling till räkneverket kommer detsamma att angiva energien
i kilowattimmar.

Motormätaren kan även utföras som ampèretimmätare. I det följande beskrives
Siemens’ utförande. Mätaren (fig. 327) består av en liten likströmsmotor, vars
magnetfält erhålles från två permanenta magneter. Mellan magnetpolerna roterar
ett skivformigt ankare med tre spolar, vilka delvis inneslutas av två
aluminiumskivor och härigenom skyddas för mekanisk åverkan. Strömmen tillföres ankaret genom
borstar av tunn silverplåt, vilka släpa på en kommutator med tre lameller.
Kommuta-torn, vars diameter väljes så liten som möjligt, är placerad över det skivformiga ankaret
och är lätt åtkomlig, sedan de utbytbara borstarna borttagits. Det undre lagret är
synnerligen omsorgsfullt utfört. Under ankaret slutar axeln i en konisk spets, passande i en
utbytbar spårtapp, som löper i en med olja fylld kammare och vilar på en finpolerad
safirsten. Lagerstenen är infattad i en hylsa, som underifrån stödes av en mjuk fjäder,
avsedd att mildra vid transport uppkommande stötar.

Mätarens verkningssätt är följande. De på ankaret befintliga strömgenomflutna
ledarna påverkas av krafter, vilkas storlek är beroende av strömstyrkan och magnetfältets
styrka. Krafterna försätta ankaret i rotation, varvid varvtalet stiger till ett sådant värde,
att de i den massiva aluminiumskivan vid rotationen inducerade strömmarna alstra ett
bromsande moment, som jämte friktionsmomenten håller jämvikt mot det av strömmen
alstrade momentet.

Kunna friktionsmomenten försummas gentemot det bromsande momentet, kommer
ankarets varvtal att bliva proportionellt mot strömstyrkan och antalet rotationsvarv på
en viss tid mot antalet ampèretimmar, som på samma tid passerat mätaren.

Man strävar därför efter att hålla de störande friktionerna så små som möjligt genom
det omsorgsfulla utförandet av undre lagret, liten kommutatordiameter, samt genom
sådan form på den roterande delen, att luftmotståndet blir Htet. Liksom vid den förut
beskrivna kilowattimmätaren kan man även här genom en hjälpströmkrets, ansluten till
spänningen, kompensera för friktionerna. En av mätarens största fördelar, enkelhet i
konstruktionen, går emellertid därigenom till en del förlorad.

Ampèretimmätare av denna typ tillverkas utom av Siemens även av bland andra
Allgemeine Elektricitätsgesellschaft i Berhn (A. E. G.) och L. M. Ericsson.

A. E. G. utför mätaren med trumankare och använder för kompensering av
friktions-momentet skruvformiga lameller. Vid ökad belastning av mätaren, då friktionsmomentet
spelar mindre roll, förskjutas borstarna genom en elektromagnet, som genomflytes av
strömmen, på så sätt, att kommuteringen sker i ett ogynnsammare läge.

Den oscillerande mätaren enligt A. E. G. Denna mätare (fig. 328) har två fasta
strömspolar, som genomflytas av huvudströmmen, och en rörlig spole, som förkopplad med ett
stort motstånd anslutes till nätspänningen och sålunda genomflytes av en mot denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free