- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
408

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Elektriska kraftstationer, av E. M. Andreason - Beskrivning av några elektricitetsverk - Stockholms Elektricitetsverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

408

ELEKTRISKA KRAFTSTATIONER.

Fig. 436. Tulestationen. Typisk belastningskurva för ljus- och
kraftanläggningen.

följer alltså, att batterierna medföra en minskning av behövlig maskinkapacitet vid
kraftverk och understation såväl som av antalet kablar emellan dem. Då som här är fallet
vattenkraft finnes till förfogande, är deras ekonomiska betydelse särdeles framträdande,
enär ju laddningen kan företagas under natten eller eljest under tider, då vattenkraft
finnes i överskott. Det är dock att märka, att i ju högre grad man utnyttjar batterierna
för utjämning av belastningen å den maskinella utrustningen, desto mindre är den i dem
magasinerade energien vid urladdningsperiodens slut, vadan alltså under vissa tider av
dagen deras förmåga att
tjänstgöra såsom reserv
vid avbrott i
energileveransen är i samma mån
nedsatt.

Fig. 435 är ett
kopp-lingsschema för ljus- och
kraftanläggningen och
fig. 437 ett dylikt för
spårvägsanläggningen. I
princip äro båda
anläggningarna utförda i
enlighet med fig. 401.
Varje generator kan
genom en enkel
omkoppling å
instrumenttavlans baksida inställas
för drift å vilkendera
som helst av de båda
anläggningarna.
Samlingsskenorna, vilka
uppbäras av kraftiga
isola-torer, äro framdragna i
källaren under
instrumenttavlan. Fig. 438
visar en totalvy av
instrumenttavlan och fig. 439
en del av densamma,
omfattande 2 st.
gene

ratorfält. Längst ner å dessa är manövermekanismen för den i generatorns
shunt-strömkrets inkopplade spänningsregleringsreostaten placerad. Själva reostaten är
uppställd bakom tavlan. Vid drift å ljus- och kraftnätet inlägges generatorn,
såsom av kopplingsschemat framgår, medelst omkopplare till laddnings- eller
ur-laddningsskenorna. Dessa omkopplare, vilka bestå av mellan fasta kontaktklackar
vridbara borstpaket, äro placerade ovanför reostaten och manövreras med
handtag från tavlans framsida. Ovanför dessa se vi manöverhandtagen för de tvenne
likaledes bakom tavlan monterade strömbrytarna. Då en generator skall
inkopplas, igångsättes dess motor från växelströmssidan på förut omtalat sätt,
varefter generatorn medelst omkopplarna inlägges till laddnings- eller nätskenorna,
alltefter driftens behov. Sedan denna inställning är verkställd, uppregleras spänningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:17:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free