- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
426

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Elektriska kraftstationer, av E. M. Andreason - Beskrivning av några elektricitetsverk - Trollhättans vattenkraftverk - Porjus’ vattenkraftverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

426

ELEKTRISKA KRAFTSTATIONER.

stationer äro placerade för energiens nedtransformering och distribuering. Då dessa
sekundärstationer i allmänhet hava stora områden att mata, kan energien ej fördelas från
dem direkt med förbrukningsspänningen, utan en mellanspänning, varierande från 3 000
till 10 000 volt, har härför måst tillgripas. Med denna spänning fördelas alltså energien
till inom sekundärstationens område utplacerade tertiärstationer, i vilka den slutliga
nedtransformeringen till förbrukningsspänningen äger rum. Bland primärlinjerna är
först och främst att märka den såsom dubbellinje utförda Göteborgslinjen, genom vilken
denna stad förses med elektrisk energi från Trollhättan. Förutom sekundärstationen
vid linjens ändpunkt i Göteborg finnas å densamma dylika stationer vid Nol och Lilla
Edet. Från sistnämnda station utgår en avgreningsledning till Alingsås. En annan
primärlinje är Skaralinjen, med sekundärstationer vid Håkantorp, Skara, Skövde,
Falköping och Lidköping. En tredje primärlinje förser staden Uddevalla med elektrisk
energi. För att giva en uppfattning angående den yttre anordningen av en tertiärstation,
visas å fig. 454 en sådan, placerad inom Grästorps samhälle. Man ser å bilden såväl de
inkommande 10 000 volts sekundärledningarna som de utgående lågspänningsledningarna.

PORJUS’ VATTENKRAFTVERK.

Detta kraftverk, som ävenledes tillhör svenska staten, tilldrager sig ett särskilt
intresse på grund av dess säregna byggnadssätt och det nordliga läget, c:a 4 mil norr om
polcirkeln. Kraftverket är beläget i Lappmarken, ungefär 8.5 km. från Lule älvs utlopp
ur Stora Lule träsk. Älven bildar här mellan de båda lugnvattnen Stora och Lilla
Por-jusselet en rad forsar, vilkas sammanlagda fallhöjd belöper sig till c:a 50 meter. Strax
ovanför den övre av Porjusforsarna har man, såsom av fig. 455 framgår, tvärs över älven
förlagt en spärrdamm, med vars tillhjälp vattenytan i Stora Porjusselet kan höjas med
c:a 8.5 meter, så att den totala fallhöjden, som utnyttjas i kraftstationen, utgör 58.5
meter. Genom denna fördämning bildas av Stora Porjusselet ett avsevärt vattenmagasin
av stor ekonomisk betydelse, enär därigenom ett fullständigt utnyttjande av
vattenkraften under lågvattenperioder möj liggöres, och detta utan erhållande av nämnvärt stora
variationer i den totala fallhöjden.

Själva kraftstationen är anordnad inuti berget mellan Stora och Lilla Porjusselet,
på ett djup av c:a 50 meter under bergets yta, där genom utsprängningar det för
maskinutrustningen behövliga utrymmet åstadkommits. Av ritningarna fig. 456 och 457
erhåller man ett begrepp om detta arbetes omfång. Vattnet ledes till och från kraftverket
genom i berget sprängda tunnlar av 50 kvm sektionsarea, vilkas sträckning framgår
av fig. 455. Tilloppstunneln, som vid det strax ovanför spärrdammen anordnade
intaget är försedd med bjälksätt, avstängningslucka och vrakgrind, har en längd av 525
meter; avloppstunnelns längd är 1 274 meter. Vid full utbyggnad av kraftstationen
tillkommer ytterligare en tunnel av vardera slaget.

Tilloppstunneln utmynnar ovanför kraftstationen i en där utsprängd s. k.
utjämnings-och fördelningsbassäng, som har till uppgift att mildra de vid plötsliga
belastningsför-ändringar uppstående vattenstötarna samt fördela driwattnet till de olika turbinerna.
En avsevärd del av den i Porjusverket alstrade energien användes för drift av de tunga
elektriska malmtågen å Riksgränsbanan, vadan belastningen kan vara starkt varierande.
Tack vare bassängens stora vattenrymd hållas de vid plötsliga förändringar i turbinernas
vattenförbrukning uppträdande svallvågorna, »vattenslagen», i bassängen och tillopps-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free