- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
455

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Elektriska kraftstationer, av E. M. Andreason - Beskrivning av några elektricitetsverk - Elektriska kraftstationer i New York

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BESKRIVNING AV NÅGRA ELEKTRICITETSVERK. KRAFTSTATIONER I NEW YORK. 455
kWh. Då staden New York saknar tillgång till lämplig vattenkraft, drivas alla dess
elektricitetsverk, av vilka flertalet äro belägna inom själva staden, medelst ånga.
Självfallet skulle en beskrivning av samtliga dessa kraftverk eller en nämnvärd del av dem taga
alltför mycket utrymme i anspråk, och vi skola därför inskränka oss till att i all korthet
skildra ett par av dem.

Det största och kanske mest kända bland de många företag, som förse New York
med elektrisk energi, är »The New York Edison Company». Detta bolag äger 4 st.
kraftstationer, bland vilka de största äro de båda »Waterside»-stationerna n:r 1 och 2.

Waterside-kraftverken. Dessa båda kraftstationer äro belägna bredvid varandra
på ön Manhattan, d. v. s. den egentliga staden, vid stranden av East River, vilken flod
på östra sidan omsluter nyssnämnda stadsdel. Då den äldsta av de båda stationerna,
n:r 1, år 1901 trädde i verksamhet, tillverkades ännu ej ångturbiner i stora enheter. Den
ursprungliga maskinutrustningen bestod av 9 st. 3 500 kW:s trefasgeneratorer, drivna
medelst vertikala kompoundångmaskiner av en särdeles ekonomisk och driftsäker typ.
Stationen planerades för kommande utvidgningar med samma maskintyp, och som dess
slutliga kapacitet därigenom skulle bliva 63 000 kW ansåg man, att byggnadsfrågan blivit
löst för många år framåt. Utvecklingen skedde emellertid långt hastigare än man tänkt
sig, så att redan inom ett par år byggandet av stationen n:r 2 måste igångsättas. Från den
nya Waterside-stationen utsändes elektrisk ström första gången i november år 1906, och
det sista maskinaggregatet uppsattes i stationen n:r 1 år 1907. Fig. 487 visar en vy från
maskinsalen i den äldsta stationen med dess ångmaskindrivna generatorer. Förutom 11
st. dylika aggregat innehöll denna station vid slutet av år 1910 tre 5 000 kW:s och två
10 000 kW:s vertikala ångturbingeneratorer, eller en sammanlagd generatoreffekt av
73 500 kW. Emellertid ökades konsumtionen så kraftigt, att redan år 1912 en
ansenlig utvidgning måste företagas. Denna utfördes på så sätt, att 4 st. av de gamla,
visserligen ekonomiska men skrymmande ångmaskingeneratorerna demonterades, varigenom
utrymme erhölls för 3 st. vertikala ångturbingeneratorer om vardera 20 000 kW. Då
samtidigt en av de gamla 5 000 kW:s turbingeneratorerna ersattes med en dylik av 9 000
kW:s effekt, hade alltså stationskapaciteten ökats från 73 500 kW till 123 500 kW.

Waterside-stationen n:r 2 planerades från början för ångturbindrift och för en
sammanlagd turbineffekt av 200 000 hkr. Förlagd liksom den gamla stationen med sin
gavelända mot East River är den, såsom av fig. 488 framgår, vid kajen försedd med en
dominerande fackverksbyggnad för kolets uppfordrande från pråmarna samt askans
bort-transport. Fig. 489 visar en fotografi från maskinsalen, tagen år 1912.
Maskinuppsättningen utgjordes då av 6 st. 8 000 kW:s och 1 st. 14 000 kW:s vertikala
ångturbingeneratorer för 25-periodig trefasström av 6 600 volts spänning, 1 st. 14 000 kW:s vertikal
ång-turbingenerator för 7 500 volt och 60 perioder samt dessutom tvenne horisontella
ångturbiner, vardera drivande 2 st. generatorer av 8 000 kW:s effekt, av vilka den ena lämnar
25-periodig trefaseffekt av 6 600 volts spänning och den andra 60-periodig trefasström
med en huvudspänning av 7 500 volt. Samtliga maskiner hava en omloppshastighet av
750 varv per minut. Den sammanlagda generatoreffekten uppgick alltså redan år 1912
till det ansenliga beloppet av 108 000 kW. Stationens maximalbelastning år 1910 var
83 400 kW. Maskinerna äro, såsom av bilden synes, uppställda i tvenne rader, och de
vertikala generatorerna äro upptill anordnade med sinsemellan av gångbanor förbundna
plattformar, från vilka bl. a. smörjningsanordningarna för bärlagren övervakas och
betjänas. Av fig. 490 får man ett begrepp om de vertikala aggregatens dimensioner. Å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free