- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
484

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk drift inom skilda industrier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

484

ELEKTRICITETENS MOTORISKA ANVÄNDNING.

Fig. 516. 300 hkr likström smotor, drivande pappersmaskin.
(A. E. G.) &

spänning att variera mellan noll och dubbla nätspänningen. Härvid kommer nätet och
tillsatsgeneratorn att leverera halva effekten vardera, d. v. s. generatorn behöver endast
utföras för halva motoreffekten. Då pappersmotorn vid detta system ej blir oberoende
av nätet, är förutsättningen för dess lämplighet, att nätet är tillräckligt betydande för
att ej nämnvärda spänningsvariationer skola uppstå, som störande inverka på
pappers-driften.

Understundom användes kombinerad ankarspännings- och fältreglering, d. v. s.
Leonard-system eller tillsatsgenerator i kombination med fältreglering å pappersmotorn.
Då regleringsmaskineriet härvid tages i anspråk endast för en del av
hastighetsregle-ringen, kan det utföras mindre.

I mera inskränkt omfattning hava även kommutatormotorer för trefasström
kommit till användning för
pappersdrift. Då dessa
motorer, även vid
shunt-karakteristik, på grund av
det induktiva
spänningsfallet äro mer känsliga för
belastningsändringar,
särskilt vid lägre hastigheter,
där rätt betydande
hastig-hetsfluktuationer kunna
uppstå, äro de med
avseende på
regleringsegenska-per ej jämförbara med
likströmsmotorerna och torde
endast vid mindre
krävande driftförhållanden
kunna lämna fullt
tillfredsställande resultat. Mer
omfattande hastighetsregle-ring än 1:4 kan i regel ej
uppnås vid dylika motorer.

För stabilisering av pappersmotorns hastighet, oberoende av å nätet uppträdande
spännings- och frekvensvariationer, äro vid moderna anläggningar särskilda anordningar
vidtagna. Genom användning av s. k. snabbregulatorer kan man hålla dessa variationer
under 1/2 å 1 % vid de variationer av nätspänning och belastning, som äro praktiskt
ofrånkomliga, och dylika regulatorer vinna nu allt mer insteg. Det karakteristiska hos
dessa regulatorer av olika typer, amerikanska Tirrill-regulatorer, tyska av Siemens’ eller
Fuss’ system, är att i den reglerande magnetiseringsströmkretsen inkopplas ett s. k.
svängningsrelä, som under mycket snabba oscillationer växelvis kortsluter och åter
inkopplar ett motstånd i strömkretsen. Regleringsverkan av detta motstånd bestämmes
av förhållandet mellan de tidslängder motståndet är inkopplat resp, kortslutet. Då vid
dessa regulatorer inga motståndsvevar eller andra liknande regleringsorgan med
mekanisk tröghet behöva sättas i rörelse, bliva de utomordentligt snabbverkande i jämförelse
med regulatorer av andra system; härav namnet. Dylika regulatorer kunna med fördel
användas för en hel del olika ändamål, där noggrann reglering är av nöden. Anordningen
vid pappersdrift, sådan den vanligen praktiseras, framgår av fig. 517. Å samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:17:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free