Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk drift inom skilda industrier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISK DRIFT INOM SKILDA INDUSTRIER. VALSVERK M. M.
499
Fig. 531. Principschema för Ilgnersystem.
fördelen av stabilare drift, då magnetiseringsmaskinerna ej längre påverkas av
omformarens hastighetsvariationer. Med avseende på regleringsdynamons elektriska
dimensionering är det av viss betydelse, att dess ommagnetisering kan ske på möjligast korta
tid, då valsverksmotorns rotationsriktning skall omkastas. På grund av fältets
elektromagnetiska tröghet, som växer med maskinstorleken, har det i en del fall befunnits
nödvändigt att träffa särskilda anordningar för att påskynda fältets avmagnetisering. I
mekaniskt avseende byggas svänghjulsomformarna synnerligen kraftiga. Svänghjulet
lagras för sig och anslutes med elastisk koppling till aggregatet. Finnas på samma
plats flera omformare, kopplas de ofta samman för att gemensamt bättre utnyttja
svänghjulsenergien och bättre tillgodogöra sig reservmöjligheter.
Eftersläpningsregleringen sker vanligast, som förut omnämnts, genom motstånd i
asynkronmotorns rotorströmkrets;
på modernare anläggningar har
man dock även använt sig av
förlustlös hastighetsreglering, genom
kaskadkoppling med
regleringsag-gregat enligt de system som i det
föregående i annat sammanhang
beskrivits. I detta senare fall kan
en hastighetssänkning av 25—30 %
utnyttjas mot 10—15 % vid
mot-ståndsreglering, varjämte
omformaremotorns effektfaktor kan
förbättras. Dessa anordningar lämna
även friare möjligheter att
utnyttja svänghjulsenergien till hela
primärnätets bästa, enär de äro i
stånd att arbeta generatoriskt även
vid hastigheter under synkronism.
Som redan i det föregående
antytts, äro effektbehoven vid
elektrisk valsverksdrift ofta högst
betydande, varierande från några hundra upp till ett par tiotusental hkr för moderna
reverservalsverk av grövsta typ. Valsverkens elektrifiering har öppnat möjligheter
för hela valsteknikens fullkomnande genom de elektriska mätmetodernas enkelhet
och exakthet, som satt ingenjörer och vetenskapsmän i tillfälle att vida
noggrannare än förut studera sambanden mellan materialets egenskaper, valsningens
anordnande och kraftförbrukningen. Medan vid de gamla ångdrivna verken indikeringen
gav relativt svävande värden, som endast ofullkomligt anslöto sig till belastningens
hastigare variationer, följa de elektriska registrerande instrumenten varje skiftning i
belastningen. De elektriska systemen, i synnerhet Ilgnersystemet, medgiva därjämte
ett uppdrivande till en manöverhastighet, som vid ångdrift är ouppnåelig.
Förutom för drift av valsverken har den elektriska driften kommit till vidsträckt
användning inom järnverken även för andra ändamål, såsom för fläktar och
blåsmaski-ner, kranar, saxar, rullbord, hissar m. m. Kännetecknande för alla motoriska
anordningar i järnverk är fordran på synnerligen robusta konstruktioner. Helt kapslade
motorer förekomma i stor utsträckning för mindre effekter, då de lokala förhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
