Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk drift inom skilda industrier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502
ELEKTRICITETENS MOTORISKA ANVÄNDNING.
nernas strömkretsar, men om man genom lämpliga kompoundlindningar kompenserar
detta spänningsfall, kan spelmotorns hastighet göras praktiskt taget entydigt bestämd
av magnetiseringsregulatorns läge. Denna egenskap hos Leonardkopplingen förlänar
densamma en utomordentlig manöversäkerhet.
Om av någon anledning spelets belastning blir negativ, vilket kan inträffa
exempelvis, då tyngden av kabeln mer än uppväger lasten, kommer spelmotorn, dragen av spelet,
att öka sin hastighet, varvid, sedan tomgångshastigheten överskridits, spelmotorn börjar
arbeta som generator och i form av elektrisk energi till nätet återger det mekaniska
arbete, som spelet avlämnar. Härigenom uppstår följaktligen en elektrisk bromsning, som
förhindrar, att spelets hastighet nämnvärt överskrider normalhastigheten. Denna
bromsning kan även utnyttjas, då spelet skall stannas; härvid föres manöverspaken, d. v. s.
regleringsdynamons magnetregulator, mot sitt nolläge. Generatorns spänning minskas
i proportion härtill, varvid spelmotorn, driven av de befintliga svängmassorna i
spelmaskineriet, får överhand och börjar återgiva dessas energi i elektrisk form till generatorn.
Denna bromsningsverkan kan inställas efter önskan kraftigare eller svagare genom att
manöverspaken återföres hastigare eller långsammare. Genom en särskild koppling kan
bromsverkan ytterligare höjas, i det generatorns magnetisering i närheten av nolläget
omkastas.
Liksom manöverspakens hanterande vid spelets avstannande erbjuder möjlighet
att efter behag reglera bromsverkan, har man genom dess manövrering under drift
belastningens förlopp ganska väl i sin hand. Genom att föra manöverspaken långsamt kan
man mildra den under igångsättningsperioden uppträdande spetsbelastningen på nätet.
En fullständig utjämning av belastningen är dock ej möjlig att ernå, med mindre
sväng-hjulsutjämning anordnas å regleringsdynamon, d. v. s. anordningen övergår i det s. k.
Ilgnersystemet (sid. 498). Detta svänghjul dimensioneras så, att den i detsamma vid
normal hastighet magasinerade energien är tillräcklig att upptaga belastningsspetsarna
under accelerationsperioden, medan det under lågbelastningsperioden åter arbetar sig
upp i full hastighet. Svänghjulets verkan understödes här liksom vid
valsverksanlägg-ningar enligt Ilgnersystem av s. k. eftersläpningsreglering, d. v. s. inkoppling av motstånd
i den regleringsdynamon drivande trefasmotorns rotor, varigenom dennas
hastighets-minskning vid belastning växer. Vid s. k. halvautomatiskt system är detta motstånd
fast inkopplat, medan vid helautomatisk anordning motståndet med hjälp av reläer
automatiskt inkopplas, så snart belastningen stiger över ett visst värde.
Hastighets-minskningen är i- stort sett proportionell mot det inkopplade motståndet på så sätt, att
om sammanlagda värdet av motorns eget och det yttre motståndet är n gånger så stort
som rotormotståndet, blir hastighetssänkningen i procent även n gånger
hastighetssänk-ningen utan eftersläpningsmotstånd. Svängh julsutjämningen förhindrar plötsliga
spetsbelastningar å kraftverket på i stort sett tillfredsställande sätt, ehuru den medför några
olägenheter: ökning av tomgångsförlusterna genom svänghjulets luft- och lagerfriktion
samt förluster genom eftersläpningsregleringen (storleksordning 5—10 % av totalt tillförd
energi). Den senare förlusten kan i viss mån kompenseras genom motståndsregleringens
utbyte mot kaskadkoppling enligt Krämer och Scherbius (sid. 495—497), men dessa betinga
ökade anskaffningskostnader och komplicera anläggningen. För mer fulländad
belast-ningsutjämning i förbindelse med Leonardsystemet finnas emellertid andra utvägar
att tillgripa. En sådan består i anordnande av ackumulatorbatteri i parallell med en
särskild hjälpgenerator på samma axel som regleringsdynamon (Ifflands system). Ett
annat sätt, angivet av Thallmayer, består däri, att parallellt till regleringsdynamon som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
