Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Användning av den elektriska strömmens värmeverkningar, av A. D. Widström - Elektriskt värme i industri och yrken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKT VÄRME I INDUSTRI OCH YRKEN. MOTSTÅNDSSVETSNING. 597
man vill sammanfoga, införas (fig. 630). Plåtarna läggas med kanterna över varandra, och
då arbetaren trampar på en pedal, pressas elektroderna mot plåten, strömmen inkopplas
och upphettar det ställe under
elektroderna, där plåtarna beröra
varandra. När upphettningen pågått
tillräckligt länge, föres pedalen ned
ytterligare ett stycke; härvid
sammantryckas elektroderna med så
stor kraft, att hopsvetsning
verkställes, och samtidigt frånkopplas
strömmen. Därefter frigöres
pedalen, arbetsstycket flyttas fram till
nästa svetsningsställe, och operationen upprepas. Man har även konstruerat
motordrivna svetsmaskiner, där den ena elektroden rör sig upp och ned, så länge pedalen
hålles nedtryckt. En svetsning åstadkommes då för varje nedåtgående rörelse av
elektroden, och maskinskötaren har endast att mata fram arbetsstycket under det
tids-moment elektroden rör sig uppåt. För att elektroderna ej skola fastsvetsas, äro de
vanligen försedda med vattenkylning (fig.631). På detta sätt kan man svetsa järn- och
stålplåt från 0.4 till c:a 15 mm. tjocklek; man har t. o. m. med dylik svetsning förenat ända
till 3 lager av 1 tum tjock järnplåt. Arbetshastigheten, som dock alltid är mycket
stor i förhållande till den hastighet, med
vilken en motsvarande skarv kan utföras medelst
nitning, varierar naturligtvis högst avsevärt
med tjockleken hos de plåtar, som skola
sammansvetsas. Vid de tunnaste plåtarna kunna 4
å 5 svetsningar utföras per sekund i de
automatiska maskinerna, under det att en svetsning
vid 20 mm. plåt erfordrar en tid av omkring 40
sekunder. Energiåtgången är ävenledes mycket
varierande; så t. ex. räcker 1 kWh vid 3 mm.
plåt till 1 000 svetsningar, vid 20 mm. plåt
däremot behöves ungefär 0.5 kWh för varje
svets. En på vanligt sätt utförd punktsvetsning
får ett karakteristiskt utseende genom den
fördjupning, återgivande elektrodens form, som
bildas på båda sidor om fogen, därigenom att
elektroderna tryckas in något i materialet. Om
man av hänsyn till prydligheten vill undvika
detta, kan man giva den ena elektroden en
större yta, varvid ingen fördjupning uppstår på
denna sida, eller också vid svetsningen lägga
brickor av lämplig storlek under elektroderna,
och avpassa dessas rörelser så, att brickorna tryckas ned i jämnhöjd med plåtens yta.
Utom för hopfogning av plåtar användes punktsvetsning med fördel i många andra
fall, t. ex. för fastsättning av handtag vid emaljerade kokkärl av järnplåt, för
upphäng-ningsöron vid plåthuvar för elektricitetsmätare o. d. Anmärkningsvärt är också att
gal-vaniserad järnplåt mycket väl kan hopfogas på detta sätt. Vid själva svetsstället för-
Fig. 630. Punktsvetsning.
Fig. 631. Punktsvetsningsmaskin. (A. E. G.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
