Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Telegrafi, av H. Blomberg - Morses telegrafsystem - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
624
TELEGRAFI.
telegraferas. Tänderna åstadkommo vid skenans rörelse slutningar av strömmen från
ett elektriskt batteri.
Denna apparat förevisade Morse i september 1837 i New York och telegraferade då
med densamma över en c:a 1/2 km. lång ledning. Någon större framgång blev emellertid
demonstrationen ej. Såväl apparatens konstruktion som det använda teckensystemet voro
alltför ofullkomliga.
Under de följande åren arbetade Morse på att förbättra sin telegraf. Arbetet blev
också framgångsrikt. I början på 1840-talet hade han helt ombildat sin första apparat
och i princip utarbetat det telegrafsystem,
vilket några år därefter skulle gå segrande
fram över världen. Skrivapparaten hade då
fått den form, som den i stort skulle
bibehålla intill våra dagar. T elegrajtecknen
bildades genom punkter och streck på pappersremsan, vilka åstadkommos genom
motsvarande korta och långa strömslutningar på avsändningsstationen. Som
avsändnings-apparat användes en av handen påverkad enkel strömslutning stangent.
Anordningen av Morses skrivapparat vid denna tid är schematiskt framställd i fig. 653.
Apparaten innehåller, som synes, en dubbelpolig elektromagnet MM1, över vars poler
det i ena änden av den dubbelarmade hävstången A fastsatta ankaret B befinner sig.
Stången, som är rörlig kring axeln C, uppbär
i sin andra ände ett stift O och påverkas där
av en spiralfjäder f, genom vilken ankaret
hålles upplyftat från elektromagneten. Då
ström genomgår elektromagnetlindningen, blir
järnkärnan magnetisk och attraherar ankaret,
varvid stiftet tryckes mot pappersremsan P,
vilken medelst ett urverk frammatas med jämn
hastighet. Då strömmen upphör, återföres
hävstången av spiralfjädern / till viloläget. Valsen
W är försedd med ett mittför stiftet anordnat
spår, och vid stiftets tryck mot remsan uppstår därför en fördjupning i denna.
Alltefter längden av strömslutningen genom elektromagneten erhålles på detta sätt i
relief punkter och streck på remsan, vilka bilda telegraftecknen.
Med understöd av amerikanska regeringen byggdes 1844 den 64 km. långa telegraf
-ledningen mellan Washington och Baltimore, vid vilken Morses apparater för första
gången kommo till användning, och över vilken det första telegrammet sändes i maj s. å.
Genom ett intensivt arbete under de följande åren förbättrade Morse sina apparater
och utvecklade och förenklade systemet, så att telegraferingen kunde försiggå med stor
säkerhet och snabbhet. Hån började även använda överdrag samt relä och lokalkedja
för mottagningsapparaten, vilket blev av stor betydelse för systemets utveckling.
År 1845 började morsesystemet finna större användning i Amerika och spriddes
därefter med lavinartad snabbhet runt landet. Så voro t. ex. redan år 1847 nära 2 000
km. och 1852 icke mindre än c:a 40 000 km. telegrafledningar byggda. Morsesystemet
har också förblivit det mest använda telegrafsystemet.
I Europa, där i England och Frankrike nåltelegrafer redan tidigare kommit i allmänt
bruk, dröjde det längre, innan morsesystemet vann insteg. De första telegraflinjerna
rtied morseapparater, införda från Amerika, byggdes i Tyskland år 1848, och ett par år
Fig. 653. Schematisk bild av äldre
morse-skrivapparat.
Fig. 652. Skrift med Morses första telegraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
