646 TELEGRAFI. Fig. 677. Wheatstoneremsa, nat. storlek, med bokstäverna a—i. Fig. 678. Punsare. och ett i undre raden. För en punkt stå de båda hålen mitt ovanför varandra, o , för O ° ett streck är det undre hålet förskjutet åt högra sidan, o o . Mellanrummet mellan bokstäverna består av endast ett hål i mittraden. Punsaren. För att framställa en med önskade hålkombinationer försedd pappersremsa användes den i fig. 678 avbildade punsaren. Den operforerade remsan är upplindad på en rulle och ledes från denna in i punsaren. Denna har tre stycken tangenter; vid nedslag på den vänstra åstadkommes en punkt, på den högra ett streck och på den mittersta ett mellanrum. Dessa tre tangenter påverka fem stycken stålstansar, vilka drivas genom pappersremsan, givande den mot punkt, streck eller mellanrum svarande hålkombinationen. Vid tangenternas återgång efter varje nedslag frammatas remsan ett, eller efter ett streck två, steg, genom att ett roterande stjärnhjul griper in i de utstansade mitthålen. Tangenterna slås ned medelst ett par gummiskodda stavar. Flera remsor kunna punsas samtidigt, vilket är av stor betydelse i fråga om telegram, ex. presstelegram, som skola sändas samtidigt på flera linjer Klaviaturperforatorer. Punsaren är genom sin enkla konstruktion en billig och ur mekanisk synpunkt utmärkt apparat. Punsningsarbetet är emellertid ansträngande och kräver stor övning. Vid större hastigheter inträffar även lätt felslagning. Man har därför alltmera övergått till användning av klaviaturperforatorer, d. v. s. apparater, vilka ha ett tangentbord av liknande slag som på en skrivmaskin, och genom vilkas tangenter man direkt perforerar de olika bokstäverna. Man behöver alltså ej för varje bokstav i tur och ordning perforera de i densamma ingående olika tecknen utan nedtrycker endast den med bokstaven märkta tangenten, och apparaten perforerar då automatiskt den motsvarande hålkombinationen i remsan. Endast ett nedslag behöves således för varje bokstav, varför perforeringshastigheten blir avsevärt högre än med punsaren. Klaviaturperforatorer hava konstruerats av olika uppfinnare. Den första mera allmänt använda torde ha varit den av Gell uppfunna. Konstruktionen är rätt komplicerad. Vid nedtryckning av en tangent lyftes först en bokstavskam, vilken är försedd med upphöjningar, svarande mot de i bokstaven ingående tecknen. Med tillhjälp av hävstänger utväljas härigenom motsvarande stansar. Stansarna befinna sig i en slid, vilken, genom att en elektromagnet vid tangentens fortsatta nedtryckning blir strömförande, dragés nedåt. Härvid pressas de utvalda stansarna genom pappersremsan och perforera densamma med den mot bokstaven svarande hålkombinationen