Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Telegrafi, av H. Blomberg - Automatiska snabbskrifttelegrafer - Creedsystemet - Siemens’ snabbskrifttelegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUTOMATISKA SNABBSKRIFTTELEGRAFER.
653
dock ej synes ha fått någon större utbredning. I Sverige användes murrayapparater
åren 1907—1911 å linjen Stockholm—Göteborg.
På avsändningssidan perforera ett antal expeditörer pappersremsor, vilka sedan få
löpa genom en transmitter. På mottagningssidan erhålles i receivern en identisk remsa,
vilken införes i en typtryckare. I denna erhålles telegrammet direkt tryckt på blanketten,
och någon klistring av mottagningsremsan, såsom i creedsystemet, behöves ej.
Puns-remsan överensstämmer ej med wheatstoneremsan. Den innehåller nämligen endast
den undre raden skrifthål, och varje bokstav bildas av ett eller flera, högst 5, på olika
avstånd efter varandra följande sådana hål. Bokstäverna upptaga därför alla samma
längd på remsan.
Siemens’ snabb skrifttelegraf.
En snabbskrifttelegraf, vilken på senare tid kommit till användning på
trafikstarka linjer, har utarbetats av det tyska bolaget Siemens och Halske. Den
installerades första gången i Tyskland år 1912 och användes numera på samtliga huvudlinjer i
detta land. Liksom creedapparaterna är Siemens’ telegraf en automatisk trycktelegraf
med stor befordringsförmåga. Sändningshastigheten är maximalt c:a 170 ord i m i nu ten.
Siemens’ telegraf arbetar enligt
principer, vilka hämtats från såväl
wheatstone- som multiplexsystemen.
Sändningen sker sålunda genom av
ett flertal expeditörer perforerade
pappersremsor, vilka genomgå den
med linjen förbundna transmittern.
Morsealfabetet användes emellertid
icke, utan i stället ett
femenhets-alfabet, liknande Baudots.
Telegraf-tecknen äro således sammansatta av
fem, i olika kombinationer tätt efter
varandra följande positiva och negativa strömstötar. Liksom i Western Electrics förut
beskrivna multiplexsystem bildas varje bokstav av en rad hål tvärs över pappersremsan,
varje rad innehållande högst fem hål. Alla bokstäverna upptaga alltså samma, mycket
korta längd på remsan, se fig. 689, som visar ett stycke av en remsa i naturlig storlek. I
mottagningsapparaten erhålles telegrammet tryckt direkt på en remsa, utan att någon
punsremsa först behöver framställas. För utsändning och mottagning av de olika
strömstötarna i varje bokstav i riktig ordningsföljd äro i sändare och mottagare
anordnade roterande distributörer, vilka löpa synkront med varandra, såsom i
multiplexsystemen.
Karakteristiskt för Siemens’ system är vidare, att för åstadkommande av
strömimpulserna användas kondensatorladdningar, varigenom strömstötarna bli av bestämd
varaktighet och styrka, ett grundvillkor för uppnående av den stora hastigheten.
Perforatorn är en klaviaturperforator, innehållande fem stansar med var sin
manöver-magnet. Vid nedslag på en tangent slutes strömmen till de mot bokstaven svarande
magneterna, vilka då driva sina stansar genom remsan, varefter denna frammatas ett
steg.
Fig. 689. Sändareremsa i Siemens’ system, nat.
storlek, med bokstäverna a—z.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
