Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Telegrafi, av H. Blomberg - Brandtelegrafer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
678
TELEGRAFI.
BRANDTELEGRAFER.
Utom för korrespondensändamål i kommersiella och privata telegrafanläggningar
har den elektriska telegrafen även kommit till användning för en del olika s^naZuppgifter.
Att här ingå på alla dessa är ej möjligt, utan skall endast beröras ett sådant område av
mera allmänt intresse, nämligen brandtelegrafien.
Redan tidigt tog man i större samhällen, i vilka man hade organiserad brandkår, den
elektriska telegrafen till hjälp för att snabbt sända meddelande till brandstationen, att
eldsvåda utbrutit. Man uppställde till en början på vissa offentliga ställen, exempelvis
på polisvaktkontoren, en telegrafapparat, vanligen en visaretelegraf, vilken genom en
ledning stod i förbindelse med brandstationen, och från vilken telegram om i trakten
inträffade eldsvådor insändes.
Emellertid åtgick vid ett dylikt tillvägagångssätt en betydande tid för eldsvådans
inrapportering, och man övergick därför snart till ett brandsignalsystem, vid vilket
allmänheten själv var i stånd att på ett enkelt sätt alarmera brandkåren. Enligt detta
system äro på lämpliga avstånd från varandra ute i samhället uppsatta signalapparater,
de s. k. brandskåpen, vilka genom en ledning äro förbundna med brandstationen.
Genom att man trycker på en knapp eller drager i ett handtag i brandskåpet, sändes
automatiskt en signal till brandstationen, karakteristisk för brandskåpet, i fråga. Denna
signal mottages och registreras av en telegrafapparat på stationen, varefter
brandkåren utrycker till det alarmerande brandskåpet.
Den första europeiska brandtelegrafen enligt detta system uppsattes i Berlin på
1850-talet av Siemens och Halske. I Sverige utfördes de första brandtelegrafanläggningarna
i Stockholm och Göteborg på 1870-talet. De system, som i vårt land kommit till
användning, äro det tyska samt framför allt det av telefonaktiebolaget L.M. Ericsson utarbetade.
Här nedan skall i korthet redogöras för huvuddragen av L. M. Ericssons
brandtelegraf system för större samhällen.
Brandskåpen uppsättas till största delen på gatorna, vanligen
på husväggen, på ett avstånd från varandra i allmänhet ej
överstigande 250 m. Skåpen hava på framsidan en glasruta, bakom
vilken befinner sig en tryckknapp (fig. 713) eller ett handtag (fig. 714).
Den alarmerande personen slår sönder rutan och trycker in
knappen eller drager ut handtaget, varigenom ett fjäderdrivet signalverk
i skåpet igångsättes och skåpets nummer i form av strömimpulser
signaleras till brandstationen. Signalverket innehåller ett med tänder
Fig. 713. Brandskåp
med tryckknapp.
Fig. 714. Brandskåp med handtag och telefonanordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
