Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Elektrisk bildöverföring, av H. Blomberg - Trådlös bildöverföring - Bildrundradio - Det elektriska fjärrseendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
706
ELEKTRISK BILDÖVERFÖRING.
Fig. 749. Enligt Bakers
system överförd, bild.
Bakers bildrundradiosysteni. I det av Baker utarbetade
systemet sker även sändningen enligt den telautografiska
metoden. Bilden kopieras på ett metallblad genom ett grovt
linjeraster, och kontaktslutningarna genom sändarevalsens
stift styra radiosändaren. Bildmottagaren är elektrokemisk
och är inkopplad i anodkretsen till sista röret i en
rundradiomottagare med lågfrekvensförstärkning.
Synkronismen erhålles genom en vid mottagaren
anordnad pendel, som är avstämd i enlighet med sändarens
varvtal och som för varje svängning sluter en kontakt, varigenom
den vid slutet av varje varv fastlåsta mottagningscylindern
utlöses.
Fig. 749 visar en med Bakers apparat överförd
fotografi. Överföringstiden för en bild 10 x 13 cm uppgives till
6 minuter.
DET ELEKTRISKA FJÄRRSEENDET.
Den elektriska bildöverföringens yttersta mål är förverkligandet av det elektriska
fjärrseendet, televisionen. Härmed förstås möjligheten att på elektrisk väg göra ett
händelseförlopp, d. v. s. en rörlig bild, synligt för en betraktare på långt avstånd från den
plats, där förloppet utspelas.
De svårigheter, som förefinnas vid den vanliga bildöverföringen, vars ändamål
endast är att överföra en på en yta befintlig, fast bild, uppträda naturligtvis även vid det
elektriska fjärrseendet, men i ytterst stegrad grad. Under det att i förra fallet praktiskt
användbara resultat kunna uppnås med relativt stor överföringstid, ehuru naturligtvis
även här snabbaste möjliga överföring eftersträvas, är det för lösandet av det elektriska
fj ärrseendets problem nödvändigt att komma upp till ofantligt mycket större
överföringshastigheter. För att ögat skall erhålla intrycket av en rörlig bild måste nämligen på samma
sätt som vid förevisning av kinematografiska bilder minst 10 fasta bilder i sekunden följa
efter varandra. För överföring av varje bild står alltså endast en bråkdel av en sekund
till förfogande. För att ett fullt naturligt och detaljrikt synintryck skall erhållas, måste
varje bild i sin tur uppdelas i bortåt 10 000 element. Vid verkligt elektriskt fjärrseende
måste därför icke mindre än c:a 100 000 bildelement per sekund omvandlas i sändaren
till motsvarande strömvariationer, vilka sedan skola överföras till mottagaren för att
där återvandlas till lika många olika, analoga bildelement. Användes som
överförings-medel endast en ledning eller en radiovåg, måste alltså variabla strömmar av en frekvens
av 100 000 per/sek. kunna överföras.
Härtill kommer dessutom, att man i sändaren vid direkt fj ärrseende har ytterst
små ljuseffekter att röra sig med. Påverkan av de ljuselektriska cellerna kan endast
åstadkommas genom från bilden reflekterat ljus, och varje bildpunkt äger då, även med
den starkaste belysning av föremålen, endast en mycket ringa ljusintensitet.
Det praktiska förverkligandet av det elektriska fjärrseendet är i själva verket ett
oerhört komplicerat problem, och ännu äro vi långt ifrån dess lösning. Härigenom är
dock ej sagt, att det ej kommer att lösas, tvärtom, många uppfinnare äro verksamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
