Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Telefoni, av H. Blomberg - Telefonstationen - Telefonstationens övriga utrustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEFONSTATIONEN. ÖVRIG UTRUSTNING.
759
Såsom åskledare ha hittills kolåskledare mest använts. Kolåskledaren består av
tvenne små kolplattor, liggande på varandra och genom ett tunt glimmermellanlägg
skilda från varandra, så att ett luftgap på c:a millimeter uppstår mellan dem. Den
ena plattan är förbunden med ledningens ena bransch, den andra med jorden.
Inkommer en atmosfärisk urladdning på abonnentledningen, bildas en gnista i
luftgapet mellan kolplattorna, och urladdningen avledes till jord.
Olägenheten med dessa kolåskledare är, att överledning mellan plattorna lätt bildas
genom damm eller vid urladdningar lösryckta kolpartiklar. Man har därför övergått
till att använda s. k. vakuumåskledare. Dessa bestå av ett glasrör,
innehållande en gas av reducerat tryck, och tvenne metallelektroder
på V2 å 1 millimeters avstånd från varandra. Den ena elektroden är
kopplad till ledningen, den andra till jord. Då en överspänning på
c:a 200 å 300 volt eller därutöver inkommer på elektroderna, joniseras
gasen mellan dem, och en urladdning uppstår. Från att förut ha varit
oledande blir gasen ledande, och överspänningen avledes till jord. Fig.
825 visar en modern vakuumåskledare av svensk typ.
Smältsäkringarna utgöras av smältrör och smältrullar och äro
inkopplade i serie i ledningen. Smältröret består av en i ett glasrör
innesluten fin tråd av silver, vilken om strömstyrkan i ledningen överstiger
ett visst värde, ex. 3 ampère, smälter och förorsakar avbrott i ledningen.
Smältrullen har till uppgift att skydda ledningen för relativt svaga
men genom sin långvarighet farliga vagabonderande strömmar, vilka
ej äro tillräckligt starka att orsaka avbrott i smältröret (mellan x/4 och 3
ampère). Den består av en omkring ett lödställe av lättsmält metall upplindad
mot-ståndstråd, som, då den en stund genomgåtts av den för starka strömmen, blir varm
och åstadkommer, att lödningen smälter. Härigenom frigöres en spänd fjäder, vilken
bryter ledningen, samtidigt som den sluter en larmkontakt.
Kraftstationen. Vid CB-system tages, som förut nämnts, all ström för signallampor,
reläer och abonnenternas mikrofoner från det gemensamma centralbatteriet. Vid större
stationer blir denna strömförbrukning avsevärd, och stora ackumulatorbatterier bliva
erforderliga. För deras laddning måste speciella laddningsanordningar installeras, jämte
behövliga instrument och manövreringsanordningar. De utgöra tillsammans
telefonstationens kraftstation, i vilken även ett ringaggregat av ett eller annat slag ingår.
Centralbatteriet utgöres vanligen av ett ackumulatorbatteri på 24 volt (även
36-och 48-volts batterier förekomma och äro de vanligaste vid automatiska
telefonväxlar). Ackumulatorerna äro vanligen blyackumulatorer. Batteriets inre motstånd
måste vara litet, av storleksordningen O.oi ohm. Vanligen finnas tvenne batterier
uppställda, så att vid inträffande fel alltid ett av dem är driftfärdigt.
För laddning av batteriet användas vid större stationer laddningsåggregat, bestående
av en motor, som drives från starkströmsnätet (lik- eller växelström), samt en
likströmsgenerator för lämplig laddningsspänning. Den från en normal likströmsgenerator
levererade likströmmen är ej ren utan överlagrad med en växelström, vilken i ledningen
ger upphov till ett störande ljud, den s. k. lamelltonen. För att batteriet skall kunna
laddas även då det står inkopplat på telefonnätet, måste generatorns lamellton
bort-elimineras. Utomlands använder man speciellt konstruerade generatorer, vid vilka
an-karlindningen är så anordnad, att lamelltonen ej är hörbar; i Sverige dämpar man
Fig. 825. Modern
vakuumåskledare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
