Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Telefoni, av H. Blomberg - Automattelefoni - Den automatiska kopplingens teori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
770
TELEFONI.
magnet, och väljarearmarna lyftas upp till 9:e kontaktraden, till vars kontakter de
lednings välj are äro inkopplade, vilka innehålla abonnentledningarna 800—899. Den
långa strömslutning, som följer efter impulsserien, åstadkommer, att grupp väl jarens
trög verkande relä, som varit opåverkat av de korta strömslutningarna mellan avbrotten,
slår ifrån. Härigenom slutes strömmen för tillhörande serieomkastare, så att denna
går fram ett steg och inkopplar ström från en självavbrytare till grupp välj arens
vrid-magnet. Väljaren utför då sin sökningsrörelse, i det att dess armar automatiskt
vrida sig över kontakterna i raden, sökande efter en ledig lednings välj are i den
utvalda gruppen. Då lystringsarmen påträffar en ledig ledningsväljare LV, vars
lyst-ringskontakt har en negativ spänning, slutes en strömkrets för serieomkastaren,
varigenom denna går fram ännu ett steg och kopplar bort självavbrytaren från vridmagneten,
så att väljaren stannar. Abonnentledningen är då över grupp välj aren GV inkopplad
till en ledig ledningsväljare LV, i vars kontaktfält abonnenten 836 finnes inkopplad.
Samtidigt markeras denna ledningsväljare upptagen för andra gruppväljare.
Då abonnenten A därefter tager siffran 3 på fingerskivan åstadkommas 4 korta
strömavbrott. Liksom vid grupp välj aren inkomma impulserna på lednings välj arens
lyftmagnet, och väljarearmarna upplyftas till 4:e kontaktraden. Den långa
strömslutningen påverkar genom ett trögverkande relä ledningsvälj arens serieomkastare, så
att abonnentledningen omkopplas från väljarens lyft- till dess vridmagnet. Då
abonnenten A därefter tager siffran 6 på fingerskivan, åstadkommas 7 korta strömavbrott.
De sex impulserna vrida väljarearmarna till den 7:e kontakten i 4:e raden, och till
denna kontakt är abonnenten B (836) ansluten. Är denna abonnent upptagen av annat
samtal, d. v. s. är dess lystringskontakt markerad med viss spänning, slutes strömmen
till ledningsväljarens serieomkastare över lystringsarmen, och serieomkastaren vrider
sig till ett läge, i vilket en ton stötvis inkopplas till den anropande abonnenten A,
varigenom denna göres underrättad om, att B är upptagen. Är däremot B ledig, vrides
serieomkastaren till ett annat läge, i vilket ringström från en signalmaskin kopplas
till B, och denna uppringes. Samtidigt markeras B upptagen i tillhörande ledningsväljare.
Då abonnenten B svarar genom att avlyfta hörtelefonen, föres ledningsvälj arens
serieomkastare fram ytterligare ett steg, i vilket ringsignalen brytes och
strömmatnings-spolarna från centralbatteriet inkopplas till förbindelsen. Samtal mellan A och B kan
då äga rum.
Då abonnenterna efter samtalets slut lägga på mikrotelefonerna, vridas väljarnas
serieomkastare till sådana lägen, att samtliga väljare återföras till sina utgångslägen.
De äro sedan lediga att tagas i anspråk för ett nytt anrop. Samtidigt registreras
samtalet på den anropande abonnentens samtalsräknare.
Maskindrivna system. I de steg-för-stegdrivna systemen äro väljarna vanligen
utförda såsom 100-linj ers välj are av ovan angiven typ, och kopplingen tillgår på beskrivet
sätt under direkt kontroll av strömimpulserna från fingerskivan.
I de maskindrivna systemen däremot hava väljarna vanligen större kapacitet än
100 linjer; i Western Electrics system äro de 200- eller 1 000-linjersväljare, i L. M.
Ericssons 500-linjersväljare. Dels på grund av att väljarna alltså ej äro anordnade enligt ett
tiotalssystem såsom nummerimpulserna och dels på grund av, att de i dessa system ej
utföra en steg-för-stegrörelse, utan drivas genom hopkoppling med en ständigt roterande
axel, kunna nummerimpulserna ej direkt manövrera väljarna. Impulserna införas i stället
på ett s. k. register, ett slags steg-för-stegdriven väljare, på vilket numret registreras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
