Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Radioteknik, av E. Anderberg - Kontinuerliga svängningar - Avsändare för telegrafi med kontinuerliga svängningar - Trådlös telefoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONTINUERLIGA SVÄNGNINGAR.
845
men kan komma till användning för våglängder ned till c:a 2 OOO meter. Rörsändaren
kan användas för alla våglängder, som förekomma vid praktisk telegrafering.
Våg-längdsskiftning vid detta slag av avsändare är relativt lätt. Beträffande de effektbelopp,
som kunna presteras av olika avsändaretyper, kan man numera säga, att samtliga typer
kunna komma upp till synnerligen höga belopp. Detta är i synnerhet fallet i fråga om
ljusbågsändare och högfrekvensgeneratorer. Rörsändarna kunna användas för stora
belopp, men deras verkliga arbetsfält synes — åtminstone ännu så länge — vara
små och medelstora effektbelopp.
Trådlös telefoni.
För att man rätt skall förstå den trådlösa telefoniens principer, måste här en kort,
elementär rekapitulation göras av den vanliga »trådtelefonien». En telefonanläggning består
i sin enklaste form av följande huvuddelar: en mikrofon med strömkälla, en ledning
(dubbel-) och en telefon i ledningens andra ända. Strömkällan alstrar, då mikrofonen är i
vila, en likström genom ledningen, mikrofonen och telefonen. Då man talar mot
telefonmembranet, försättes detta av ljudvågorna i luften i svängningar, vilka förorsaka,
att motståndet i mikrofonen varierar; dessa motståndsvariationer följa ljudvågornas
variationer i anseende till såväl frekvens som intensitet. Strömstyrkan i ledningen, som
bestämmes av (batteriets spänning och) motståndet i anläggningen, varierar på grund
härav i takt med talets variationer. Dessa strömstyrkevariationer giva i telefonen
upphov till att telefonmembranet vibrerar, och dessa vibrationer överföras till den
omgivande luften såsom ljudvågor. I korthet uttryckt bygger sålunda trådtelefonien på att
vid avsändaren (mikrofonen) omformas ljudsvängningarna i luften till
strömstyrkevariationer, och dessa strömstyrkevariationer omformas vid mottagaren (telefonen)
ånyo till ljudsvängningar.
Trådtelefonien är sålunda baserad på användandet av likström. Att direkt införa
trådtelefoniens principer i den trådlösa telefonien låter sig icke göra redan på den
grund, att radiotekniken förutsätter växelström för fortplantning av impulserna från
avsändare till mottagare. Villkoret för radiotelefoni är, som framgår av det följande,
att man har tillgång till möjlighet att alstra fullkomligt kontinuerliga svängningar;
detta villkor innebär även förklaringen till att radiotelefonien relativt sent gjort sitt
inträde i radiotekniken.
Den enklaste formen av avsändare för radiotelefoni är den, att en avsändare för
kontinuerliga svängningar på tidigare angivet sätt överför dessa svängningar till etern
förmedelst en antenn. I denna antenn inkopplas en mikrofon. Då mikrofonmembranet
är i vila, utsänder denna anordning rent kontinuerliga svängningar, sådana som i
vanliga fall vid telegrafi utsändas, då tangenten är nedtryckt. Försättes mikrofonmembranet i
rörelse genom att ljudvågor träffa detsamma, varieras mikrofonens motstånd, varigenom
antennmotståndet även varieras, och till följd härav varierar också den utsända
svängningens amplitud (men dess våglängd förbliver konstant). Antennen utstrålar sålunda
till etern en svängning, vilken icke längre är fullständigt kontinuerlig; dess diskontinuitet
ligger (huvudsakligen) i amplitudvariationer. Dessa »modulerade» svängningar ankomma
med bibehållet amplitudförhållande till mottagaren, där de likriktas och där de giva
upphov till en ström genom telefonen, vilkens styrka varierar i takt med amplituden
hos de ankommande svängningarna. Telefonmembranet kommer därför att giva upphov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
