- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
851

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Radioteknik, av E. Anderberg - Våglängdsproblemet m. m. - På radioförbindelserna inverkande faktorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PÅ RADIOFÖRBINDELSERNA INVERKANDE FAKTORER.

851

med Canada, är anordnad så, att största strålningsintensitet erhålles i riktningen till
mottagarestationen. Figur 928 visar ett polardiagram över stationens
strålningsintensitet i olika riktningar, varvid 0’ betecknar riktningen till mottagarestationen.

PÅ RADIOFÖRBINDELSERNA INVERKANDE FAKTORER.

Fig. 928. Strålningsdiagram (Bodmin).

Sedan redogörelsen för radiostationernas tekniska anordningar nu avslutats, skola
här i korthet omtalas de faktorer, som, förutom vad ovan anförts angående våglängdens
inflytande, särskilt inverka på ernåendet av en
god radioförbindelse. Förutom avsändarens,
mottagarens och antennernas egenskaper märkas
följande inflytelserika faktorer.

Terrängens ledningsförmåga
inverkar så, att ju bättre ledande terrängen är,
desto bättre telegraferingsresultat och -distanser
erhållas. Av på jorden förekommande terräng är
havsvattnet den för radiosignalering
gynnsammaste, våt jord och sand sämre, torr ökensand
är sämst. Man kan därför påräkna långt större
signaleringsdistanser över hav än över land.

Att atmosfärens tillstånd även
måste spela en viktig roll vid telegraferingen
är ju att vänta. Villkoret för att de
elektromagnetiska svängningarna — i vad på atmosfären
ankommer — skola utbreda sig på gynnsammaste sätt
är, att atmosfären är fullkomligt oledande (ett
diélektrikum). Detta villkor är emellertid endast
ytterst sällan uppfyllt: luften är oftast i viss mån
ledande. Så är särskilt fallet vid soluppgång

och solnedgång, då solens ultravioletta strålar försätta luftens atomer i ett i viss mån
ledande tillstånd. Regnväder och dimma äro, hur paradoxalt det än kan låta, snarare
gynnsamma än skadliga för radioförbindelserna; vattensamlingarna i atmosfären
utjämna luftens elektriska tillstånd, och det i atmosfären förekommande vattnet är
kemiskt rent och därför oledande.

Föremål på jordytan kunna utöva inflytande på
radiosignaleringsmöj-ligheterna. Så kunna exempelvis intill avsändaren eller mottagaren närbelägna
höga berg bilda skärmar, vilka de elektromagnetiska svängningarna endast med
svårighet passera. Finnas ett antal antenner eller andra föremål, vilka kunna verka såsom
antenner, i närheten av mottagaren, kan detta avsevärt försvåra mottagningen. Detta
gäller även, då mottagaren är placerad i en skog, där träden lätt spela rollen av
»mot-tagningsantenner». (Man har med framgång använt växande träd såsom sådana
antenner.)

Att distansen mellan avsändare och mottagare spelar en högst
avsevärd roll torde knappast behöva påpekas. Angående distansens m. fl.
omständigheters kvantitativa inverkan hava de lärde sedan länge tvistat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:17:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0863.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free