Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Den elektriska industriens historia, av A. J. Körner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ELEKTRISKA INDUSTRIENS HISTORIA.
873
für angewandte Elektricität med ett aktiekapital på 5 milj. mark. Bolagets
huvuduppgift var att bygga och driva elektricitetsverk. Efter några år av framgångsrik
verksamhet ombildades detta bolag 1887 till ett nytt bolag med 12 miljoners kapital och med
namnet Allgemeine Elektricitätsgesellsphaft (A. E. G.). Så småningom frigjorde
sig det nya bolaget från det genom tidigare fördrag fastlagda beroendet av Siemens &
Halske och utvidgade sig i olika riktningar. Tidigt intresserade sig A. E. G. bland annat
för elektriska spårvägar och förvärvade 1890 aktiemajoriteten i Deutsche Lokal- und
Strassenbahn-Gesellschaft, varigenom bolaget fick ett betydande inflytande på detta
område. Trefassystemet, bland vars uppfinnare även, som nyss nämnts, räknas den hos
A. E. G. då anställde ingenjören Dobrowolsky, utvecklades av A. E. G. med stort intresse.
År 1895 bildade A. E. G. i förening med Deutsche Bank och Schweizerische
Kreditanstalt ett nytt företag för finansiering av elektriska företag, Bank für elektrische
Unternehmungen i Zürich, vars aktiekapital till år 1900 redan ökats till 33 milj, francs.
Vid slutet av 1890-talet inträdde en kännbar lågkonjunktur, som A. E. G. dock
kämpade sig igenom utan alltför stora avbränningar. Som en konsekvens av denna
lågkonjunktur kan i viss mån betraktas fusionen med Union Elektricitätsgesellschaft,
ett år 1892 av Ludvig Loewe och Thomson-Houston International Electric Co i Boston
bildat bolag, som väsentligen inriktat sig på elektriska spårvägar.
Under den därefter följande tiden har A. E. G. utvecklat sig utomordentligt inom alla
elektrotekniska områden. Antalet tjänstemän, som vid starten endast var 6, utgjorde
1906 c:a 6 400. År 1909 utgjorde antalet tjänstemän och arbetare c:a 32 000 och 1914
bortåt det dubbla. Jämte Siemens-Schuckert representerar A. E. G. det mest
framstående inom tysk elektroteknisk industri.
Förutom dessa stora bolag finnes emellertid i Tyskland ett ganska stort antal firmor
av efter våra förhållanden betydande dimensioner. Hit höra bland annat Bergmann
Elektricitäts-Werke och Maffei-Schwarzkopf, betydande maskinfabriker i Berlin,
som på många områden kunna bjuda nyssnämnda firmor kraftig konkurrens,
Sachsen-werk i Niedersedlitz och H. Pöge i Chemnitz, Ackumulatoren-Fabriks A. G.,
Berlin—Hagen, en av de äldsta och mest välkända fabriker i ackumulatorbranschen,
Continentale Isola-Werke i Düren och Meirowsky Isolatorenwerke A. G. i
Berlin, för isolationsmaterial och kondensatorer, Mix & Genest i Berlin för
svag-strömsmateriel m. fl.
Tysklands elektrotekniska industri var före kriget kvalitativt måhända den främsta
i världen. Även nu intar den givetvis en framstående rangplats, om ock på vissa
områden, t. ex. högspänningstekniken, den amerikanska industrien torde hava distanserat
Tyskland. Ej heller kvantitativt har den tyska elektrotekniska industrien under trycket
av världskrigets nedbrytande krafter kunnat hålla jämna steg med den amerikanska.
Industrien före kriget arbetade till en betydande del på export, bland annat på ett flertal
av de marknader, som efter världskriget åtminstone på rätt lång tid mer eller mindre
spärrats för tysk företagsamhet.
England. Den elektrotekniska industrien i England kännetecknas under de
första decennierna av stor livaktighet, vilken, som inledningsvis omnämnts, resulterade
i överspekulation och krasch i början av 1880-talet. För att hindra ett upprepande
tillkom 1882 den s.k. eletric lighting act, innehållande en del försvårande
koncessionsbestäm-melser för elektricitetsverk, som under lång tid verkade kraftigt hämmande å industriens
fortsatta utveckling. I trots härav intog den engelska elektrotekniska industrien länge en
rangplats, som först så småningom sköts tillbaka genom den tyska konkurrensen. Bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
