Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Den elektriska industriens historia, av A. J. Körner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ELEKTRISKA INDUSTRIENS HISTORIA.
875
stigande kommersiella betydelse var den internationella elektrotekniska utställningen
i Paris 1881. Liksom på andra håll var det svagströmselektrotekniken, som först
exploä-terades industriellt. Från omkring 1890 kan även räknas med en kraftigare utveckling
av elektromaskinfabrikationen, som upptogs delvis av vissa redan befintliga mekaniska
verkstäder. Landets rikedom på vattenkraft — c:a 9.5 milj, hkr medeleffekt — utgör
en solid basis för utvecklingen av en omfattande elektroteknisk industri. Hittills har
installerats hydroelektriskt maskineri för 2—3 milj, hästkrafter, vartill ångkraftstationer
i stor utsträckning. Sammanlagda i elektriska kraftanläggningar nedlagda kapitalet
utgör c:a 4 miljarder francs. Under de senaste åren har elektrifieringen av vissa av
landets järnvägar bragts på dagordningen, och betydande projekt i denna riktning hava
realiserats.
Den franska elektroindustrien sysselsätter c:a 60 000 arbetare. Fem firmor hava ett
aktiekapital av 100 milj, francs och däröver. Tillverkning av större elektriskt maskineri
bedrives av ett 10-tal firmor med ett sammanlagt aktiekapital av c:a 400 milj, francs.
Denna tillverkning fyller praktiskt taget den inhemska marknadens hela behov.
Fabrikationen av kablar och ledningsmaterial arbetar på en betydande export; så exporterades
1920 dylik material till ett värde av 22 milj, frcs, medan importen utgjorde endast 9
milj. frcs. Den franska kabelindustrien står i tekniskt avseende på en jämförelsevis hög
ståndpunkt. Elektrotekniskt porslin tillverkas av ett 20-tal firmor med ett sammanlagt
aktiekapital av 25 milj. frcs. Även här går en del av fabrikationen till export. I än högre
grad gäller detta om ackumulatorindustrien, vars produktionsvärde 1920 var c:a 100
milj, frcs, varav 32 milj, för export.
Bland större franska firmor äro att nämna Compagnie Thomson-Houston, en av
de äldsta maskinfirmorna, grundad under förbindelse med amerikanska intressen.
Firman har ett flertal fabriker i och utanför Paris, med ett sammanlagt
arbetareantal av c:a 10 000. En annan firma av betydande storlek är Schneider & Cie,
Paris och Champagne sur Seine; vidare märkes Ateliers de Constructions
elec-TRIQUES DE JeüMONT, SoCIÉTÉ AlSACIENNE DE CONSTRUCTIONS MÉCANIQUES i
Bel-fort, samt Compagnie Electro-Mécanique med verkstäder i Le Havre, Le Bourget
och Lyon.
Den franska elektroindustrien har efter världskriget särskilt kraftigt expanderat
och berett sig med kraft till lösande av de stora uppgifter, som vänta densamma i
samband med exploaterandet av landets krafttillgångar. De amerikanska förbindelserna,
som i elektroindustriens barndom i Frankrike liksom i flera andra europeiska länder
voro särskilt betydelsefulla för den inhemska utvecklingen, spela allt fortfarande en icke
obetydlig roll, måhända delvis under inverkan av landets genom världskriget skärpta
finansiella beroende av Förenta staterna.
Schweiz. I Schweiz har elektrotekniken nått en betydande utveckling, gynnad av
landets naturliga förutsättningar för vattenkraftsindustri. Det är förnämligast tvenne
maskinfirmor, som kunna betraktas som ledande inom den schweiziska elektrotekniska
industrien, Brown, Boveri & Cie i Baden och Maschinenfabrik Oerlikon vid
Zürich.
Maschinenfabrik Oerlikon, som är den äldsta, grundades 1872 under namnet Daverio,
Siewerdt & Giesker, Werkzeugmaschinenfabrik Oerlikon, med ändamål att
bedriva tillverkning av träbearbetningsmaskiner. Tillverkningen utvidgades så
småningom till andra grenar av verktygsbranschen, och i början av 1880-talet upptogs även
elektrisk maskinfabrikation. Är 1887 ändrades firmans namn till det nuvarande, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
