Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mineral och bergarter samt dessas förekomstsätt, av P. Geijer - Bergarternas lagringsförhållanden (tektonik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
MINERAL OCH BERGARTER. FÖREKOMSTSÄTT.
sammansatta, så att de stora veckens skänklar visa skrynklingar i mindre skala. Vecken
kunna vidare vara mer eller mindre starkt sammanpressade, och kunna vara uppräta,
lutande, eller t. o. m. liggande (överstjälpta). Komplikationer i veckningen kunna
framkallas därav, att veckning äger rum också i en riktning vinkelrätt emot eller
snett över
huvudveck-ningen. Uti plastiska
bergarter, såsom
kalk-stenslager, kan
veckningen framkalla stora
formförändringar med
omväxlande
hoptryck-ningar och
förtjocknin-gar. På större djup
försiggår veckningen helt
plastiskt även uti
annars hårda och spröda
bergarter.
Förkastningar
kunna uppträda såväl i
anslutning till veckningar
som utan dylikt
samband. Kombinationen
av veckning och för-
kastningar är särskilt karakteristisk för veckning på jämförelsevis ringa djup i
jordskorpan, där endast en del bergarter låta omforma sig utan sprickbildning och
för-kastningsrörelser. I själva jordytan torde en pågående veckning huvudsakligen yttra
sig genom tätt återkommande förkastningar. Dessa äro orsaken till jordbävningarna.1
Förkastningar äga i många fall rum under ostört inflytande av tyngdlagen, så att
bergmassan på ena sidan om sprickan sjunker (vid lutande förkastningsplan det stycke,
som ligger över planet). Vid äldre förkastningar
har man uppmätt dylika förskjutningar i
höjd-läge om upp till tusentals meter. Troligen har
dock en så våldsam förskjutning icke ägt rum
på en gång. Rörelser av flera meters höjd hava
dock iakttagits även vid förkastningar
uppkomna under jordbävningar i våra dagar. En
viss förskjutning i sidled är också ganska
vanlig. Emellertid kunna förkastningar också
framkallas av hopskjutningar uti berggrunden.
Detta är naturligtvis särskilt fallet med sådana,
som mera omedelbart sammanhänga med
veckning. I dylika fall tar rörelsen sig gärna for-
men av överskjutning, d. v. s. det över sprickplanet liggande stycket föres uppåt i
förhållande till det underliggande. Snedrörelser äro därvid vanliga. Starkt överstjälpta
veck övergå gärna uti överskjutningar, i det att den undre veckskänkeln sönderslites.
På de flackt liggande överskjutningsplan, som uppkomma på detta sätt, kunna långa
Fig. 14. Breccia.
1 Svaga jordbävningar förekomma även i samband med vulkaniska utbrott.
Fig. 15. Diskordans. Horisontella lager på
den eroderade ytan av äldre lager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
