Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Historik - Nyare tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIK. NYARE TIDEN.
75
stora tillväxt under 1800-talet blev nämligen bearbetandet av sådana jämförelsevis små
och fattiga fyndigheter som dessa svenska ej lönande.
Sala silvergruvas mest givande period inföll under Gustav Vasas regering, och
gruvan spelade då ungefär samma viktiga roll för rikets ekonomi som Falu gruva på
1600-talet. Avkastningen började emellertid stadigt sjunka från 1500-talets mitt till följd av
malmens avtagande och framför allt svårartade ras, som under Johan III:s tid
förorsakade omfattande olyckor. Karl IX och Gustav II Adolf intresserade sig mycket för
Salberget och lyckades få driften åter någorlunda i gång. Staden Sala grundades av den
senare år 1624 till gruvdriftens fromma, och samma konung anlade ett storartat system
Fig. 36. Storgruvestöten i Falu gruva omkr. år 1900.
av vattenuppfordringsverk. Men snart minskades ånyo silverutvinningen från 1 741 kg
år 1673 till föga över 600 kg i början av 1680-talet och sjönk sedermera så småningom
ytterligare, emedan silvermalmen avtog i kvantitet. Gruvan har på senare tider
periodvis brutits på zinkmalm, och de i äldre tider upplagda väldiga högarna av »after», d. v. s.
avfall från anrikningsverk, hava även kunnat bearbetas på silver och bly. Den f. n.
ödeliggande gruvan är mycket vidsträckt; orter och rum i densamma beräknas hava en
sammanlagd längd av över 20 km, djupet är 319 m och åtta schakt förmedla förbindelsen
med dagytan.
Västra och östra Silvbergen samt Lövåsen i Dalarna torde haft sina
blomstringspe-rioder under Medeltiden men hava bearbetats även senare, ehuru med rätt små utbyten.
Hällefors silvergruva började brytas 1639 och hölls i gång med kortare perioder av
stille-stånd till slutet av 1800-talet. Sin höjdpunkt nådde produktionen år 1643 med 402 kg
silver. Bland silvergruvorna kan även nämnas det 1 000 m över havet å högfjället i
Västerbottens lappmark i omedelbar närhet till norska gränsen belägna Nasafjäll, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
