Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Tillgång och produktion av nyttiga mineral - Guld - Silver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYTTIGA MINERAL. SILVER.
89
Numera är Sydafrika den ojämförligt viktigaste producenten, som under det sista
decenniet lämnat över 40 % av världsproduktionen, såsom antydes av nedanstående
ungefärliga siffror:
1920 1924
Sydafrikanska unionen................................... 247 500 kg 297 800 kg
Förenta staterna (inkl. Filippinerna)................... 74 300 » 76100 >
Australien.............................................. 36 000 » 25 400 »
Canada.................................................. 24 000 » 47 400 »
Mexico.................................................. 23 300 > 24 800 »
Sydamerika.............................................. 22 500 > 25 600 >
Rhodesia................................................ 17 300 » 19 600 »
Brittiska Indien.......................’................ 13 700 > 12 300 >
Ryssland och Sibirien................................... 12 000 » 17 800 >
Övriga länder........................................... 36 400 » 38 600 »
Summa 507 000 kg
585 400 kg
Sveriges enda egentliga guldgruva är Ädelfors i Småland, men dessutom har något
guld erhållits i Falu kopparverk, förnämligast ur guldhaltig malm från Falu gruva.
Un-de senare åren hava rätt betydande guldförekomster upptäckts i Skelleftefältet i
Västerbotten.
Sverige anses i allt hava producerat 2 480 kg guld t. o. m. år 1925. Landets
produktion efter 1861, som är alltför obetydlig för att hava någon nationalekonomisk betydelse
men som kanske snart ökas, framgår av nedanstående tabell:
Årligen Guld, gram Egentlig guldmalm ton
1861—70 8 584 —
1871—80 5 527 —
1881—90 51187 1060 (1883—90)
1891—00 ....... 101 799 1 651
1901—10 ....... 40 819 —
1911—20 ....... 26 202 109
(1914—16)
Silver.
Ehuru i regel mindre värdefullt än guld spelade dock silvret länge en viktigare
roll än nu för tiden är fallet både för myntnings- och andra ändamål. Om silvrets
värde sättes till 1, var guldets under 1500-talet 11.80 och steg så småningom till c:a 33
omkr. år 1900 och 37.25 år 1914. Det sjönk sedermera under världskriget ganska
betydligt men har så småningom åter ökats.
För tiden efter 1493 t. o. m. 1918 uppskattas världens silverproduktion till c:a
385 000 ton, varav före år 1912 Mexico levererat 129 000, Chile, Bolivia och Peru
tillsammans 91 000, Förenta staterna 63 000, Tyskland 15 000 samt Australien och Österrike
vardera 11 000 ton, allt i runda tal. Mexico har sålunda lämnat omkring 1/3 av hela
kvantiteten och därstädes samt i övriga Nord-, Central- och Sydamerika samt Spanien
finnas de förnämsta fyndigheterna av rika silvermalmer. Man utvinner betydande
kvantiteter av metallen som biprodukt vid behandling av silverrika bly- och
kopparmalmer. Canada intager numera tredje platsen som silverproducent på grund av
den stora brytningen i Cobaltområdet i Ontario, där på 20 år t. o. m. 1923 erhållits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
