Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Tillgång och produktion av nyttiga mineral - Molybden - Aluminium - Kvicksilver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
MINERALS OCH BERGARTERS BETYDELSE.
Molybden.
Molybden, som förekommer i form av molybdenglans, har på sista tiden börjat
användas i vissa specialstål och kan i dessa bl. a. ersätta volfram, varjämte vissa av
dess salter i rätt stor utsträckning brukas i analyslaboratorier. Världsförbrukningen
därav är mycket växlande och i regel liten, i det att den före världskriget uppgick till
några hundra ton malm, som huvudsakligen kom från Queensland, Nya Syd-Wales och
Norge. 1924 producerades malm med ett innehåll av 211 ton ren molybdenglans.
Den svenska molybdenmalmfångsten, som föranleddes av den högst betydande
prisstegringen under världskriget, uppgick 1914—20 till sammanlagt 262 ton.
Aluminium.
Ehuru aluminium är den i jordskorpans bergarter ymnigast förekommande
metallen, är dock förekomsten av mineral, varur den kan framställas i stort på ett
ekonomiskt sätt, jämförelsevis begränsad. Det är nämligen i huvudsak endast de rikare,
åtminstone 52 % aluminium hållande varieteterna av bauxiten jämte kryolit från
Grönland, som hittills kunnat användas. Bauxitproduktionen var 1913 537 000 ton, varav
från Frankrike 309 000 och från Förenta staterna 214 000 ton. 1924 voro motsvarande
siffror 1111000, 336 000 och 352 000 ton. Bauxit har under de senare åren börjat
användas vid tillverkning av snabbt hårdnande cementsorter med hög hållfasthet.
De största kända förekomsterna finnas i Frankrike. I tropikerna bildas bauxit vid
fältspathaltiga bergarters vittring och troligen finnas därstädes stora förekomster, ehuru
föga därom är känt. Många leror och skiffrar hålla 25 till 35 % aluminiumoxid men
kunna tills vidare ej förarbetas ekonomiskt på aluminiummetall. Årsproduktionen
av metall är nu i runt tal 200 000 ton. Metallen, som vid 1900-talets början ännu funnit
blott en mycket begränsad användning, har med åren fått ett allt större
avsättningsområde. Detta är särskilt fallet, sedan man lärt sig att genom legering med andra
metaller höja det rena aluminiets ganska låga hållfasthet. Dess låga specifika vikt är
givetvis i många fall av stort värde.
Kvicksilver.
Kvicksilver har jämförelsevis stor användning för tillverkning av farmaceutiska
och kemisk-tekniska preparat samt tändmedel för sprängämnen och brukas dessutom i
ett flertal vetenskapliga och tekniska apparater. Tidigare togos stora kvantiteter i
bruk för att genom amalgamering utvinna guld och silver, men denna metod har
numera avtagit i betydelse.
Spanien är den största kvicksilverproducenten, varest år 1919 framställdes ur
24 966 ton malm 1 226 ton metall, förnämligast från de urgamla gruvorna vid Almadén.
De forna österrikiska och numera italienska gruvorna vid Idria i Krain producerade
1918 420 ton kvicksilver, medan det likaledes italienska Monte Amiata-distriktet i
Toscana lämnade 1 038 ton. I Förenta staterna, där fyndigheter förekomma framför
allt i Galifornien men även i Texas och i andra stater, nådde kvicksilverproduktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
