Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Gruvornas energifråga, av B. G. Markman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
det ej längre var atmosfärtrycket utan ångtrycket, som verkade å kolven, och därmed
var den dubbeltverkande ångmaskinen uppfunnen. Den första i Sverige tillverkade
ångmaskinen vid svenska gruvor inköptes av Höganäsbolaget från Åkers bruk i början av
1800-talet, men denna har ej lämnat några anmärkningsvärda spår efter sig, vilket
däremot är fallet med ett par av Samuel Owen tillverkade ångdrivna pumpmaskiner
(fig. 89). Dessa igångkördes 1832 i Ryds båda pumpschakt och slutade tjänstgöra först
i början av detta århundrade, sedan de tillsammans uppfordrat c:a 62 000000 m3 vatten.
I början av 1800-talet stod sålunda till gruvhanteringens förfogande såväl
vattensom värmemotorer, och den av dessa utvecklade mekaniska energien kunde med
stånggångar överföras även på längre sträckor. Härigenom var det möjligt avlyfta från
människan det tunga arbete, som kräves för bergets uppfordring samt gruvornas länshållning,
men det återstod likväl mycket arbete såsom t. ex. bergets lösbrytning och transport
i horisontal led, som fortfarande måste utföras med muskelenergi. För att man även
vid dessa arbeten skulle
kunna få hjälp av
naturkrafterna, fordrades ett
medel, varmed energien
kunde ledas till alla de
fasta och rörliga platser,
där arbetet behövdes,
och i mitten av
1800-talet fann man detta i
den komprimerade luften.
Redan i slutet av
1600-talet hade Papin
gjort försök med att
använda komprimerad luft
för energiöverföring,
men först 1845 kom
detta system till
prak
tisk användning. Det var Triger, som vid Chalonnes i Frankrike då utförde en
anläggning för överförandet av energi en sträcka av 230 m. Av någon större betydelse
för utvecklingen blev dock ej denna anläggning, utan det var först den på förslag av
Colladon utförda anläggningen för drivandet av Mont Cenis-tunneln, som blev
banbrytande. Detta kanske dock ej på grund av tryckluftsanläggningens särskilda
förtjänster, utan därför att man erhållit en visserligen ofullständig, men dock användbar
bergborrmaskin driven med komprimerad luft.
Efter Mont Cenis-anläggningen utfördes därför snart nog flera andra och däribland
även en i Sverige nämligen vid Persberg. Denna, som igångkördes 1864, var i flera
avseenden märklig. Kompressorn (fig. 90) var konstruerad av Ångström efter samma
princip, som användes av Sommeiller för Mont Cenis-tunneln. Det var en våt
kompressor, så benämnd därför att kompressionen skedde med en vattenkolv, för att luften
skulle vara i beröring med vatten under hela kompressionen och därigenom hindras
att uppvärmas. Då vattnet kommer i skvalpning vid för stor hastighet måste en dylik
kompressor drivas med mycket lågt slagantal, och i Persberg drevs den från en konstregla,
som skulle göra 8 dubbelslag pr min. Konsten gick emellertid mycket ojämnt, så att
slagantalet stundom nedgick till endast 4.5, vilket hade till följd, att trycket sjönk till
Fig. 89. Modell av Sam. Owens pumpmaskin för Ryds schakt i Höganäs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
