Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Gruvornas energifråga, av B. G. Markman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKA HJÄLPMEDEL. GRUVORNAS ENERGIFRÅGA.
157
kolven, och detta var en av anledningarna till att man övergick till halvvåta och torra
kompressorer, ty därigenom kunde varvtalet betydligt ökas. Det kunde dock, även
vid de torra kompressorerna, ej ökas så mycket att maskinen kunde direkt drivas från
en hastigtgående motor, ty detta hindrades av styrningsorganen för luftens insugning i
och utblåsning ur cylindern. Dessa, som till en början utgjordes av tunga tallriks- och
klaff ventiler, kunde ej arbeta tillfredsställande vid för stort varvtal, dels emedan de ej
stängde och öppnade i de rätta ögonblicken, dels på grund av de hårda slagen mot sätena.
Man försökte då åstadkomma denna styrning med slider eller tvångsstyrda ventiler, men
dessa kunna endast användas å sugsidan, emedan det kolvläge, vid vilket cylinderrum-
met skall sättas i förbindelse med tryckledningen, ej är konstant, utan varierar med
insugnings- och utblåsningstrycket samt temperaturen. Det var först sedan lätta
ventiler uppfunnits, som man kunde väsentligt öka varvtalet.
Den lätta ventilen, som ofta benämnes masslös, emedan massan å den rörliga delen
är reducerad till den minsta möjliga, uppfanns i början av detta århundrade av Bertrand.
Det var dock ej hans konstruktion, utan en annan, som utfördes av Lang-Hoerbiger,
vilken fick någon större användning. Sedermera har ventilen ytterligare förbättrats
av Rogler, och i denna form torde den för närvarande kanske vara den allmännast
förekommande ventilen, ehuru den utföres något olika av olika maskinfabriker.
Fig. 92 visar huru Atlas vanligen utför sin Atlas-Rogler-ventil. Ventilskivan
ut-göres av en 1.5—2 mm härdad och slipad stålplåtskiva, utskuren så att man dels får
en eller flera koncentriska ringar över de ringformiga ventilöppningarna, och dels ett
centrum med två fjädrande armar, vilka äro avslipade till halva tjockleken mot skivan
för att minska fjäderkraften, som annars skulle kräva för stor tryckskillnad för
ventilens öppnande. Den centrala delen fastklämmes mellan sätet och fångaren, som
begränsar ventilslaget, och därigenom komma de fjädrande armarna dels att styra ventilskivan,
så att den alltid lägger sig ned å samma plats å sätet, dels att genom sin fjäderkraft
hjälpa till att stänga ventilen. Då dessa armar endast äro två, måste mellan dessas
Fig. 92. Atlas-Rogler-ventilen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
