Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Gruvornas energifråga, av B. G. Markman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKA HJÄLPMEDEL. GRUVORNAS ENERGIFRÅGA.
159
Fig. 95. Tvåstegskompressor med
differentialkolv.
och uttryckes i méllankylaren, varest den avkyles, innan den insuges i det nedre
rummet för att komprimeras till sluttrycket. På liknande sätt kan man även anordna det
för komprimering i flera steg än två. Så t. ex. visar fig. 96 en trestegskompressor med
endast en kolv med fyra avsatser. På de senare åren har man även börjat bygga större
maskiner med differentialkolvar, så att man, i stället för att använda en stor cylinder
för varje steg, byggt upp dem av flera fullt
lika enheter, vilka var för sig utgöra en
fullständig kompressor. Efter detta system har
Atlas byggt den i fig. 97 visade kompressorn
i Kiruna för 180 m3/min., som består av 8
cylindrar med differentialkolv, i vilka luften
komprimeras i två steg till 7 atm. övertryck.
De viktigaste fördelarna härmed äro, att
maskinen kommer att bestå av många lika
delar, som även kunna användas till andra
maskinstorlekar, samt att cylindrarnas kylyta
blir större i förhållande till cylindervolymen,
än om maskinen bestått av en lågtrycks- och
en högtryckscylinder.
Roterande kolvkompressorer, som även
benämnas kapselmaskiner, hava en eller flera i
ett cylindriskt hus roterande kolvar eller
klaffar, vilka jämte cylindern bilda slutna
rum, i vilka luften transporteras över från
sug- till trycksidan. Den äldsta av de till
denna grupp hörande maskinerna är Roots
biåsmaskin, men då med denna ej kan
åstadkommas högre tryck än c:a 0.2 atm., kan
den ej användas för komprimering av luft för
energiöverföring. Den första maskin av denna
typ, som kunde användas för åstadkommandet av även högre tryck, konstruerades av
schweizaren Wittig. Fig. 98 visar tvär- och längdgenomskärning av maskinen, som
har en excentriskt lagrad trumma, vilken roterar i ett med kylmantel försett yttre
cylindriskt hus. I trumman äro radiella spår urfrästa, i vilka de respektive sug- och
tryckrum bildande stållamellerna S röra sig. Under trummans rotation pressas dessa
lameller av centrifugalkraften ut mot innerperiferien å cylinderhuset, varigenom å
trycksidan slutna kompressionsrum bildas. För att undvika stora tryckskillnader på ömse
sidor om varje lamell, uppdelas det halvmånformiga arbetsrummet i ett flertal celler.
Äldre konstruktioner av denna typ hava ej visat sig driftsdugliga, därför att
friktions-arbetet mellan lamellerna och cylindern blivit för stort, men å Wittigs konstruktion är
denna olägenhet avhjälpt, genom att lamellerna gjorts mycket tunna samt att
centrifugalkraften å dessa ej direkt upptages av cylinderhuset utan av tvenne löpringar L,
som fritt rotera med lamellerna. Härigenom reduceras friktionen mellan de senare och
cylinderhuset till ett mycket obetydligt belopp. Dessa kompressorer kunna köras med
en hastighet av 500—2 850 minutvarv beroende av maskinens storlek. Mam kan i en
cylinder erhålla ett övertryck av 4 atm., och genom att 2 eller flera cylindrar seriekopplas
kan högre tryck erhållas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
