- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
167

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Gruvornas energifråga, av B. G. Markman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNISKA HJÄLPMEDEL. GRUVORNAS ENERGIFRÅGA.

167

När kompressorn utgöres av en kolvmaskin, placeras intill denna en luftklocka
för att utjämna den från kompressorn kommande diskontinuerliga luftströmmen, men
ofta anbringas även i rörnätet större eller mindre luftmagasin, för att anläggningen
stundtals skall kunna leverera mera luft, än kompressorn för ögonblicket kan lämna.
Regleringen av en varierande luftförbrukning kan även ske genom anordningar å
kompressorn, så att denna vid minskad luftförbrukning minskar eller helt avbryter
insug-ningen av friskluft, såsom är beskrivet å Per sberg skompressorn, men skall från nätet
uttagas en större luftmängd än som av kompressorn levereras, måste det finnas ett
luftmagasin. Vid minskad förbrukning inpumpas då överskottsluften i detta, för att åter
kunna avlämnas vid ökad förbrukning. I de första luftmagasinen fick trycket variera,
för att luften på detta sätt skulle kunna magasineras, och då för en trycksänkning av
en atmosfär endast kan uttagas en mot magasinets egen volym svarande volym fri luft
krävdes mycket stora magasin för att en tillräcklig utjämning skulle kunna erhållas.
För att minska kostnaden för magasinet förlädes de då under jord i övergivna orter eller
utbrutna rum. Så finnes t. ex. i Striberg ett luftmagasin på 800 m3 samt i Grängesberg
ett på 1 200 m3.

För att bättre kunna utnyttja ett magasins volym uppfann Nordberg det hydrauliska
luftmagasinet, som första gången utfördes vid en berömd anläggning i Butte, Montana.
Luftmagasinet står här i förbindelse med en på en höjd belägen vattenreservoar, så att
när luft tappas ur magasinet inströmmar vatten, och när luft pressas in tryckes vattnet
tillbaka upp i reservoaren. I ett dylikt magasin bliva tryckvariationerna ej större, än
vad som svarar mot vattenytans sänkning, och är denna vattenyta stor, blir också
nivåskillnaden obetydlig. Anläggningen i Butte består av 32 luftklockor på tillsammans
1 980 m3. Det största lufttrycket är 6.3 atm. övertryck, och urtappas hela magasinet
sjunker vattenytan 3.05 m, så att trycksänkningen blir 0.305 atm. eller ej fullt 5 %. Ur detta
magasin kan tappas 14 454 m3 fri luft, under det att ur ett lika stort magasin av den
vanliga konstruktionen ej skulle kunnat tappas mer än c:a 600 m3 vid samma
tryc-sänkning.

Denna idé har av Nathorst använts i Dannemora, men i stället för de dyrbara
plåtcisternerna använde han en gammal ort av 1 500 m3:s rymd, som låg på lagom djup
i förhållande till en sjö, vilken kunde tjänstgöra som vattenreservoar (fig. 105).
Det är dock mindre lämpligt att lägga ett i berget insprängt luftmagasin så nära
dag-ytan som i detta fall. Berget innehåller nämligen alltid ett större eller mindre antal
sprickor, genom vilka luften kan utströmma, om de ej äro fyllda med vatten, varför
magasinet bör läggas så djupt, att vattentrycket i sprickorna blir större än lufttrycket.

Det vanliga trycket vid energiöverföring med komprimerad luft är i Sverige 7 atm.,
men i utlandet ofta något lägre, för så vitt ej den komprimerade luften skall användas
för drivandet av luftlokr då tryck upp till 200 atm. förekomma. En dylik anläggning kan
ej utföras fullt lika med en för lägre tryck, utan avviker därifrån i ett par detaljer. Fig.
106 visar en schematisk bild av en anläggning för 200 atm. tryck med tappställen för loken
såväl i dagen som i gruvan. Såsom synes äro luftklockorna uppdelade i ett flertal flaskor
av samma typ, som användes å de på annat ställe beskrivna loken. För lokens
förbindning med rörnätet under laddningen kunna ej användas vanliga gummislangar utan rör,
som äro böjda i spiral, för att bliva så böjliga att de kunna kopplas till loken.

Den största förbrukningen av komprimerad luft i en gruva sker i borrmaskiner eller
förskrämningsmaskiner, men under de senare åren hava även fristående luftmotorer
kommit till allt större användning. Till en början användes till dessa luftmotorer vanliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free