Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Länshållning, av B. G. Markman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKA HJÄLPMEDEL. LÄNSHÅLLNING.
245
ty de kunna uppställas i serie liksom man förut gjorde med lyftpumparna, men man
kan ej driva dem från dagen på alltför stort djup, ty de stänger som skola överföra
drivkraften bliva till slut så tunga, att de ej förmå bära sig själva ocb långt mindre överföra
någon dragkraft. Det blev därför nödvändigt att på annat sätt överföra drivkraften,
och detta blev möjligt först sedan ångmaskinen uppfunnits och fullkomnats därhän, att
den kunde drivas med i dagen alstrad ånga, som nedfördes genom ledningar i schaktet.
Ångan avkyldes och kondenserades dock avsevärt i den långa ledningen i det kalla
schaktet, och så småningom kom man till sådana djup, att ej heller denna metod var
ekonomiskt möjlig. Man använde då hydraulisk energiöverföring, tills man i början
av detta århundrade fick den elektriska och därmed har möjlighet uppfordra vatten
från vilket djup som helst.
När drivmaskineriet uppställdes under jord, blev det nödvändigt att göra pumparna
mera hastigtgående än förut, om ej pumprummets dimensioner skulle bliva alltför stora.
Till en början uppdrevs varvtalet från 20 till 60 minutvarv, men det var först Riedler,
som, genom att använda styrda ventiler samt kort slaglängd på kolven, i slutet av förra
århundradet lyckades konstruera en expresspump, som gjorde ej
mindre än 200 minutvarv. Sedermera hava pumpar för detta
varvtal byggts även med fria ventiler, och genom att man
ytterligare minskat slaglängden, har hastigheten kunnat ökas till 300
minutvarv, men därmed torde gränsen också vara nådd.
För att en kolvpump skall kunna arbeta med stort varvtal,
måste vattnet bibringas en kontinuerlig rörelse i sug- och
tryckledningarna, och detta kan uppnås, dels genom användandet av
flera kolvar, dels genom anbringandet av luftklockor i
ledningarna invid ventilerna. Utföres pumpen med endast en
plungekolv göres denna därför med två olika diametrar
{differentialkolv), så att den blir dubbelt verkande för tryckledningen
på samma sätt som Rittingers och Hoffstedts pumpar. Utjämningen blir dock härigenom
mindre tillfredsställande; först genom användandet av tre enkeltverkande eller två
dubbeltverkande kolvar kan en fullt tillfredsställande utjämning erhållas.
Den största tryckhöj d, som kolvpumpar kunna användas för, synes vara 800 m, ty
vid större tryckhöjd ökas nötningen å ventilerna samt minskas verkningsgraden. Man
kan dock använda kolvpumpar för vattenuppfordring även för större djup, genom att
man placerar flera pumpar i serie på olika nivåer.
Även om man har en kolvpump, som gör 300 minutvarv, kan denna ej lämpligen
drivas direkt med en trefasmotor på grund av det höga priset samt de mindre goda
egenskaperna hos en dylik långsamtgående motor, utan den drives vanligen med rem,
men även med kugghjulsutväxling från en motor med större varvtal. Vid remdrift ökas
det erforderliga utrymmet rätt avsevärt, vilket är en stor nackdel, emedan
pumprummet måste utsprängas i fasta berget och sålunda är ganska dyrbart. Det var därför ett
stort framsteg, när det i början av detta århundrade konstruerades för gruvor
lämpliga centrifugalpumpar, vilka kunna direkt kopplas till hastigtgående motorer.
En schematisk bild av en centrifugalpump visas i fig. 215. Verkningssättet är i
korthet följande: När skovelhjulet r roterar, försättes det i detsamma befintliga vattnet i
en roterande rörelse och slungas av centrifugalkraften med ökat tryck och stor
hastighet ut ur hjulet. Därifrån inkommer det i den omkring hjulet befintliga
ledskenekran-sen, i vilken hastigheten omsattes i tryck, så att mottrycket i tryckröret kan övervin-
Fig. 215. Schematisk bild,
av centrifugalpump.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
