- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
332

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Torvtillverkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

332

FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.

Fig. 320. Torvältverk.

genom torkningen underlättas. Torvens ältning sker enklast genom skyffling med spade
och tramp ning, men under större förhållanden i häst- eller maskindrivna ältverk,
bestående av en i en avlång låda roterande knivbesatt axel, fig. 320, som bearbetar och
omblandar råtorven. Från ältverket transporteras den grötformiga massan i skottkärror
eller transportvagnar å spår till torkfältet, där den stjälpes i på fältet utlagda formar, fig. 321.
Formen kan omedelbart bortlyftas, varvid de torvor, som bildats i dess olika
avdelningar, bibehålla sin form och få kvarligga, tills de genom torkningen nått sådan fasthet,
att de kunna vändas samt sedermera kupas. Fig. 322 framställer schematiskt
älttorv-beredning med hästvandringsverk.

Vid den maskinella bränntorvberedningen i industriell skala framställes allmännast
s. k. presstorv, riktigare kallad maskinformtorv, emedan någon hoppressning i egentlig
mening av torvmassan ej äger rum, utan endast torvornas formning sker på maskinell
väg omedelbart efter torvmassans bearbetning och i regel utan vattentillsats. Råtorven
uppgräves för hand eller mera undantagsvis med grävverk, varefter den medelst en
transportör tillföres bearbetningsmaskinen. Den i vårt land vanligaste metoden är uppkallad
efter uppfinnaren ingenjören A. Anrep, vars i stort sett ännu ej överträffade maskin
år 1901 infördes i svenska marknaden. Torvupptagningsmaskinen, det s. k. torvverket,
fig. 323, är placerad på räls på mossens yta och är en kombination av en transportör eller
élevator, som leder upp från arbetsgraven, ett kranverk, vari torvmassan väl bearbetas, samt
en ånglokom obil, elektrisk eller med oljemotor, som lämnar
den behövliga drivkraften. De i torvgraven placerade
arbetarna lösgräva torvdyn och lägga densamma i elevatorn, som
kontinuerligt uppfordrar densamma till kran- eller ältverket.
Detta är konstruerat med en eller ibland två roterande
knivförsedda axlar, med knivarna tangerande fasta motknivar.
Knivarna äro så ställda, att de tvinga massan mot ena
ändan av maskinen, där den medelst skruvformade
snäck-delar utpressas i form av en kontinuerlig sträng genom ett
munstycke av lämplig form. Torvsträngen avskäres till
fördelning på lösa brädlappar, som antingen för hand uppsättas
på vagnar, vilka köras ut på torkfältet, där torven avstjälpes
i jämna rader, eller ock utföras automatiskt till torkfältet
medelst flyttbara s. k. utsättning sbanor, bestående av tvenne
parallella, ändlösa ståltrådslinor, på vilka brädlapparna

Fig. 321. Form för
torv-tillverkning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:17:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free