Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Tillgodogörande av havsvattnets och saltkällornas salter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLGODOGÖRANDE AV HAVSVATTNETS OCH SALTKÄLLORNAS SALTER.
341
underlättar dammarnas fyllande och tömmande, men i- och urtappning kan givetvis
också ske på mekanisk väg, t. ex. med vindmotordrivna pumpar.
I stort sett försiggår salttillverkningen ur havsvatten på samma sätt överallt, om
också detaljerna måste rättas efter de lokala förhållandena.
Havsvattnet samlas under flodtid i stora magasineringsdammar, som äro försedda
med slussportar, vilka automatiskt öppnas vid flodtid och stängas, när ebben inträder.
Från uppsamlingsdammarna släppes vattnet in i djupa klarningsbassänger, där eventuell
orenlighet får avsätta sig, och därefter till grundare anrikning sdammar. Under
till-föring tid efter annan av nytt vatten från uppsamlingsdammarna sker här en
koncentration till en specifik vikt av c:a I.207 och en halt av c:a 27 % salter, d. v. s. tills
salt-kristaller börja utskilja sig. Under denna anrikningsprocess avsätter sig den svårlösta
gipsen i form av ett vitt pulver, som då och då måste bortskaffas. Den numera starkt
salthaltiga vätskan överföres sedan till de egentliga kristallisering sdammarna med ett
vattendjup av endast c:a 150 mm, där sålunda ytan är stor i förhållande till volymen, så
att avdunstningen i möjligaste mån underlättas. Vätskans yta börjar nu beläggas med
en hinna av tavelformiga kristaller, som hastigt tillväxa och snart sjunka till botten, där
de bilda en vit, isliknande massa, bestående av ganska rent koksalt. Magnesiumsalterna
kvarstanna i vätskan, den s. k. moderluten, tills denna koncentrerats till en specifik vikt
av 1.23—1.29 och större delen av koksaltet blivit utkristalliserat. En analys å moderlut,
visar följ ande halter i gram pr liter
Klorkalium................................................................ 25.2
Klornatrium (koksalt)..................................................... 98.6
Klormagnesium.............................................................144.5
Kalciumsulfat (gips)....................................................... 2.3
Magnesiumsulfat........................................................... 65.0
Magnesiumbromid............................................................ 3.4
Summa 339.0
Salterna i moderluten hava i allmänhet tidigare ej blivit tillvaratagna, men med det
ständigt tilltagande behovet av kalisalter torde en ytterligare bearbetning av densamma
så småningom visa sig lönande på allt flera ställen.
Detta förfarande att skilja i samma lösning förefintliga olika salter från varandra
kallas jraktionerad kristallisation. Möjligheten härav beror på salternas olika löslighet,
d. v. s. vid en viss temperatur förmår vatten lösa en större eller mindre mängd av
desamma. Om därför en lösning, som innehåller lika mängder av olika slags salter, får
avdunsta, uppnås först den punkt, då det minst lösliga saltet förekommer i så stark
koncentration, att vattnet ej förmår hålla hela kvantiteten löst; det börjar då
utkristallisera före de övriga. Så småningom är den s. k. mättningsgraden nådd även för ett annat
salt, som då börjar avsätta sig i blandning med det förstnämnda. Därefter
utkristalliserar ett tredje o. s. v., så att i bottnen på avdunstningskärlet erhålles en saltavsättning,
vars understa lager utgöres av det mest svårlösliga eller ymnigast förekommande saltet
i praktiskt taget ren form, medan övriga lager uppåt innehålla alltmera lättlösliga eller
i mindre utsträckning förekommande salter. Om nu utkristallisationen avbrytes på
lämplig tidpunkt genom lösningens avtappande, erhåller man givetvis ett eller flera
salter skilda från de övriga. Avgörande för kristallisationsföljden är i stort sett den
ordning, i vilken mättningsgraden för de olika salterna uppnås, vadan om ett lättlösligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
