Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Bergoljans utvinning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGOLJANS UTVINNING.
365
Fig. 344. ‘Mc Laughlins gasavskiljare. Efter Hager.
dylik brunn i Mexico beräknades i början giva 125 000 fat (nära 20 miljoner liter) olja
dagligen, och under de tre första månaderna producerade den 8 000 000 fat råolja.
Det är givetvis en vansklig sak att bliva herre över en dylik kolossal oljefontän,
allra helst om den fattat eld, vilket vanligen inträffar, när man en gång förlorat
kontrollen, fig. 343, men på hanteringens nuvarande ståndpunkt behöva dylika händelser ej
inträffa annat än i undantagsfall. Kan man ej med särskilt konstruerade
ventilanordningar vid dagytan avstänga oljeflödet, brukar man vanligen fylla borrhålet med vatten,
i vilket sand och dylikt blivit uppslammat till grötlik konsistens, och får på så sätt tid
att träffa erforderliga anordningar.
Ett sätt är också att täppa till rörets
mynning med en stor hög av sand.
Ofta inträffar det emellertid,
att oljan ej står under så starkt
tryck, att den av sig själv stiger
upp till jordytan. Alla
springbrunnar uppnå f. ö. detta stadium, när
de blivit tillräckligt länge tappade.
Då nedsänker man ibland i
borrhålet långa, rörformiga, nedtill med
en ventil tillslutna kärl, som sedan
de fyllts hissas upp och tömmas,
men vanligen använder man en
enkel sug- och lyftpump, med vilken
vätskan pumpas till dagytan. Där
det är fråga om smärre brunnar sker
pumpningen ofta från en central
maskinanläggning, från vilken
kraften överföres till de olika brunnarna
medelst linledningar. Arbetar man
i lösa sandlager, kunna betydande
svårigheter uppstå genom att sand
följer med oljan in i pumpen,
varigenom denna snart förstöres och
kanske t. o. m. borrhålet
igenstoppas. Förekommer oljan i hårda och
finkorniga sand- och kalkstensskikt måste man underlätta dess framträngande genom
att medelst avlossande av nitroglycerinladdningar i hålets botten splittra sönder
bergarten och utvidga sprickorna i densamma, så att större tilledningskanaler för oljan
uppstå. På så sätt har man av borrhål, som till en början knappt visat spår av olja,
kunnat skapa rikt givande brunnar. I vissa fall brukar man blåsa in komprimerad luft
i närbelägna borrhål och på så sätt pressa fram oljan till det hål, där pumpning pågår,
eller också kan man nedleda vatten i närbelägna hål, då vattentrycket pressar fram oljan.
För att kunna tillvarataga den brännbara gas, som åtföljer råoljan, har man
konstruerat särskilda anordnin*gar. Fig. 344 föreställer den s. k. Mc Laughlins gasavskiljare.
C är en på en vågarm upphängd cylinder, vars vikt balanseras av motvikten e. h är
ledningsröret från oljebrunnen, genom vilket oljan tillströmmar och stiger upp genom
röret n i cylindern C. Denna är nedtill försedd med bottnen b, som i mitten har ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
