Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Krossning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANISK BEHANDLING. KROSSNING.
377
Krossning.
Krossningen försiggår å olika krossmaskiner alltefter storleken å de stycken,
som skola krossas, samt den grad av finhet, man önskar å den slutliga krossprodukten.
Det har nämligen visat sig outförbart att krossa de stora styckena i en enda maskin
ned till finaste pulver, likaså äro de maskiner, som med fördel krossa stora stycken,
olämpliga för nedmalning av godset till stor finhet.. Man skiljer därför lämpligen på
maskiner för grovkrossning och maskiner för finkrossning eller finmalning.
Fig. 352. Blakes tuggare fråu Morgårdshammars mekaniska
verkstad. Vertikalsnitt.
Blakes tuggare. Grovkrossningen utfördes tidigast och ännu i mycket stor
utsträckning å s. k. tuggare, i sin ursprungliga form konstruerade år 1858 av amerikanen
Blake. Fig. 352 visar en
sektion av denna maskin. De
arbetande delarna äro anbragta i
ett starkt ramverk av gjutjärn
eller numera vanligen av
stål-gjutgods. I ramen är infästad
en platta 5 av kokillhärdat
gjut-gods eller manganstål (stål med
12—14 % mangan). En annan
rörligt upphängd platta 4 föres
fram och tillbaka mot den fasta
plattan genom vevstaken 2 och
brytbrickorna 6, därigenom att
den förra föres upp och ned av
en å axeln A befintlig excenter
eller vevanordning. Malmbitar,
som inmatas upptill i
krossöppningen, sjunka så småningom
nedåt och sönderkrossas därvid
genom plattornas eller käftarnas tuggande rörelse. Krossprodukten utfaller kontinuerligt
genom springan nedtill.
Gates kross. Denna, som också kallas spindelkross, arbetar efter samma
grundprincip som den föregående, i det att malmstyckena inmatas i en kilformig öppning,
som genom en excenter klämmes tillsammans. Den huvudsakliga skillnaden är den,
att öppningen vid Gateskrossen är ringformig. Fig. 353, som är en sektion av krossen,
visar dess konstruktion. 1 det koniska huset återfinner man den fasta likaledes koniska
krosskäften 19, mot vilken rör sig den rörliga delen 18, som med den förra bildar ett
kil-formigt, koniskt rum, i vilket malmen inmatas. Axeln 25 är lagrad nedtill excentriskt i
en hylsa 8, som, då den liggande axeln 31 med dess koniska kugghjul 11 försätter
densamma i rotation, bibringar axeln 25 en liten excentrande rörelse. Härigenom kommer
öppningen mellan krossplattorna att omväxlande ökas och minskas, varigenom
malm-bitarna under sin vandring nedåt bliva söndersmulade.
Såväl Blakes som Gates krossar byggas i alla storlekar, från små
laboratoriemaski-ner till verkliga jättekrossar. Exempelvis finnas i Kiruna tuggare med öppningen
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
