Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Krossning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANISK BEHANDLING. KROSSNING.
385
Fig. 362. AJlis-Chalmers’ kulkvarn.
denna och rullarna. Maskinen kan alltså sägas utgöra tre valskrossar, sammanbyggda
i en maskin. Maskinen är användbar för så väl våt- som torrkrossning, men lämpar sig
bäst för det senare arbetssättet. Den har varit använd i Sverige för våtkrossning av
järnmalmer samt torrkrossning av svavelkis m. fl. produkter. Den »mullar» malmen
något mera än tre valskrossar satta i serie, med vilka den som sagt närmast kan
jämföras, men å andra sidan mullar den betydligt mindre än de i det följande behandlade
kulkvarnarna.
Kulkvarnen består i sin enklaste form av en ihålig cylinder, som är försedd med
lämpliga anordningar, så att den försättes i rotation omkring sin axel. Inuti cylindern
är placerad en viss kvantitet stålkulor, som vid cylinderns rotation få en virvlande och
fallande rörelse och därvid sönderslå den malm, som placerats i cylindern, dels vid slag
mot varandra dels mot cylinderns innervägg. Kulkvarnarna äro f. n. de maskiner, som
mest användas, då det gäller att mala ned en malm under c:a 1 mm eller finare.
Fig. 361 visar en kulkvarn av äldre konstruktion, härstammande från firman
Krupp. G är cylindern, som roterar kring axeln W, och K är kulorna. Malmen
inmatas vid E och utgår finkrossad genom springor i plattorna a, utomkring vilka
dessutom siktplåtar med lämplig hålstorlek äro anbragta.
I Sverige började kulkvarnen
användas ungefär år 1900, då ett par svenska
konstruktioner — Heberlekvarnen och
Gröndalskvarnen — sågo dagen. Den förra
är en kvarn försedd med siktar i
gavlarna, den senare saknar dylika.
Allis-Chalmers’ kvarn, fig. 362, är en
annan dylik kvarn med siktar i ena gaveln.
Rågodset matas in genom den ihåliga
axeltappen till höger, söndermales av
kulorna, går ut genom siktarna i gaveln
till vänster och ledes bort genom
motsvarande ihåliga axeltapp.
25—252144. Uppfinningarnas bok. IV.
Fig. 363. Genomskärning av cylindern till en
Gröndals kulkvarn. Mått i mm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
