Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Siktning - Siktar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
avsättningstiden kort, får man på kärlets botten endast de grövsta kornen, som alltså
kunna frånskiljas om vattnet avdekanteras. Upprepas proceduren med allt längre
och längre avsättningstid och för varje gång avdekantering av uppslammade korn,
får man en serie kornklasser, vilkas kornstorlek kan bestämmas genom uppmätning med
mikroskop.
Siktduk och siktplåt. Siktar för utförande av siktanalyser äro åtminstone för
finare kornklasser försedda med duk av mässingstråd. För siktning i stor skala användes
för grövre kornklasser alltid perforerad plåt, för finare siktar perforerad plåt eller trådduk
av ståltråd eller mässing, samt för finaste duk av mässing- eller fosforbronstråd. Någon
gång kommer även duk av siden i fråga vid noggrann finsiktning, dock aldrig för
direkta anrikningsändamål.
Perforerad plåt utföres med runda eller avlånga hål; även kvadratiska förekomma.
Siktduken har givetvis alltid kvadratiska öppningar. Tråden i för siktning av malm
avsedd duk får tagas kraftig i förhållande till hålens storlek, och trådarna måste vara
ordentligt böjda om varandra för varje maska, så att de ej glida utan maskorna bibehålla
sin storlek. Perforerad plåt giver mindre effektiv siktarea än trådduk, emedan hålen ej
kunna placeras så nära varandra som i duken, men dess slitstyrka är större än
tråddukens. Plåtens tjocklek får varieras med hålstorleken. För grova siktar kan den vara
åtskilliga millimeter tjock, för finare hål får den tagas tunnare. Göres plåten för tjock i
förhållande till hålstorleken ökas benägenheten hos sikten att sätta igen sig; å andra sidan
tages den gärna så tjock som möjligt för att öka slitstyrkan.
Hålstorleken mätes för plåt och duk i millimeter; i England och Amerika dock ännu
i tum. Ett sätt, som fått stor användning vid siktduk, är att angiva antalet maskor per
löpande engelsk tum (även antalet maskor pr cm2 har funnit användning). Då sättet
användes särskilt mycket i engelsktalande länder har man kallat det tal, som på detta
sätt erhålles, för mesh (maskor). En sikt n:r 10 eller 10 mesh har alltså 10 maskor pr
löpande engelsk tum. Om trådens diameter är lika med hålets storlek, vilket ofta är
fallet vid finare duk, blir varje hål en kvadrat med 1.25 mm sida. Sikten släpper alltså
igenom högst 1.25 mm korn. Det är emellertid givet att siktduk tillverkas med ytterst
olika diameter å tråden, och därför giver måttet mesh intet bestämt besked om
kornstorleken. Det enda fullt riktiga tillvägagångssättet är därför att alltid angiva
öppningarnas storlek, vare sig det rör sig om perforerad plåt eller vävd siktduk, i ett bestämt
mått och helst i millimeter.
Siktar.
För uppdelning av gods med relativt grova stycken i olika klasser begagnar man
sig av olika slag av roster, som vanligen äro fasta, men även kunna vara maskindrivna
rörliga. För mera finkrossat gods användas däremot i regel maskindrivna siktar. Någon
gång, särskilt i Amerika, har man använt fasta siktar även för finkrossat gods, men
detta har visat sig oändamålsenligt. Siktarna äro antingen roterande trumsiktar, tromlar,
av konisk, cylindrisk eller prismatisk form eller också användas plansiktar, vid vilka
plåten eller duken är utspänd i ett ramverk, och försättes i svängande, skakande eller
vibrerande rörelse.
I detta sammanhang torde de s. k. vindsiktarna böra nämnas, ehuru de ej äro siktar
i egentlig mening. För uppdelning av torrkrossat gods av stor finhetsgrad användas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
