- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
401

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Anrikningsmetoder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MEKANISK BEHANDLING. ANRIKNINGSMETODER.

401

Fig. 383. Humboldts strömapparat.

vars höjd är så avpassad, att avrinningen ej blir för hastig. Vanligen är också röret
försett med en kran eller en ventil av annat slag. Större spetslådor utföras numera ofta
i form av omvända cirkulära koner av järnplåt.

Fig. 382 återgiver i längdgenomskärning en s. k. spetslutt. Pulpen inkommer från
E i en spetslåda, som emellertid genom det tvärs över densamma gående prismat T är
avdelad så, att pulpströmmen följer den väg, som utmärkes av pilarna, d. v. s. den går
först nedåt och sedan uppåt, vadan
kornen under den senare perioden
få falla i en uppåtstigande ström.
Även här brukar ofta klarvatten
inledas nedtill vid W, och de till
bottnen sjunkande kornen avledas
liksom i förra fallet genom röret A.

För tillämpande av dessa
principer har man konstruerat en
mångfald andra, mera invecklade
apparater. En dylik är den i fig. 383
återgivna s. k. Humboldts
strömapparat. I bottnen av rännan A,
där pulpströmmen rör sig i pilarnas
riktning, är insatt en liten
spetslåda, i vilken upptill finnas ett antal
tvärställda, parallella ribbor, r, på
bestämda avstånd från varandra.
Genom röret f och kranen h tilledes
klarvatten, men för att detta först
skall tvingas ned mot spetslådans
botten och sedan stiga rakt upp
och ut i mellanrummen mellan
ribborna är tvärväggen g insatt.
Dimensioner och vattenhastigheter
kunna givetvis avpassas så, att en
viss kornsort kan falla ned i
spetslådan och uttagas genom röret
k—is. För bättre reglering kan
klarvatten även inledas nedtill
genom kranen d och röret a.

Som exempel på huru dessa apparater verka kan anföras, att sfäriska mineralkorn
av 1 mm diameter hållas svävande i en uppåtgående vattenström utan att vare sig sjunka
eller stiga under följande förutsättningar:

Blyglans, sp. v. 7.5, strömhastighet 0.41 m/sek.

Svavelkis, » » 5.o, » 0.32 »

Kvarts, » » 2.6, » 0.20 »

Stenkol, » » 1.3, » 0.08 »

En sorteringsapparat, som på de senare åren fått rätt stor användning i Nordamerika,
är Dorrs skrapsorterare, fig. 384 (enligt engelskt språkbruk, som f. ö. fått
föresprå-26—252144. Uppfinningarnas bok. IV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free