Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Anrikningsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANISK BEHANDLING. ANRIKNINGSMETODER.
405
Fig. 388. Schematisk sidovy av skakbord.
tunna träspjälor, träfjädrar, så att den är rörlig och medelst en särskild
rörelsemekanism kan givas en hastigt fram- och återgående rörelse i längdriktningen. Resultatet
av denna rörelse är tvåfaldigt. Dels föranleder den de mindre, specifikt tyngre kornen,
som med pulpen påledas bordet, att samlas undertill och de större, lättare ovantill,
varigenom dessa mera utsättas för strömningen i vattenskiktet, dels föranleder den
kornen att röra sig från ena bordsändan, påmatningsändan, mot den andra.
Fig. 388 återgiver schematiskt utseendet
från sidan av en på fjädrarna rlf r2 och r3
uppställd skakbordsplatta ASB, som erhåller sin
rörelse från excentern e medelst stången h. När
excenteraxeln roterar kommer sålunda bordet
att röra sig fram och tillbaka. På grund av
fjädrarnas ställning kommer det vid rörelse i
pilens p riktning att höja sig något och som
rörelsen sker häftigt, kommer ett vid A på bordsytan befintligt korn att kastas uppåt
och framåt. Innan det hunnit falla tillbaka har bordet redan hunnit börja sin återgående
rörelse och kornet faller därför åter ned på bordet något framom sitt föregående läge
och närmare B. Vid A påmatade korn komma således att röra sig i pilens p riktning
mot B. Sedd uppifrån har bordsplattan det utseende, som schematiskt återgives i fig.
389. Bokstäverna A och B beteckna samma delar som å föreg. fig. Rörelsen försiggår
således i längdriktningen,
och bordet lutar svagt mot
nedre kanten å bilden. Dess
yta är vanligen belagd med
gummi eller linoleum, men
dessutom äro efter ett visst
system påspikade parallella
ribbor, såsom antydes av
streckningen å figuren. Fig.
390 återgiver till vänster
ett tvärsnitt av ett sådant
bord, belagt med i
genom
skärning nära kvadratiska ribbor, eller ett s. k. räfflat parti, under det att till höger
visas lägre, triangelformade ribbor. De med mineralkorn fyllda fördjupningar eller
kanaler, som uppstå mellan ribborna, bliva sålunda av olika form i det ena och andra
fallet. Pilarna angiva bordets lutningsriktning.
Å fig. 389 angiver pilen längst upp till vänster varest tilledningen av pulpen äger
rum. Den inkommer först i en fördelningslåda (Distributing Box) och rinner från denna
utefter hela dess längd ned på bordet. De streckade kurvorna angiva den väg, som sedan
de olika kornslagen taga under inverkan av strömningen i vattenskiktet och bordets
rörelse. Tämligen rakt ned mot motliggande långsida av bordet gå gråbergskörnen (Tail-
Fig. 389. Schematisk bild av skakbord, sett ovanifrån.
Fig. 390. Olika typer av räffling å skakbord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
